Socialdemokraterna gör gärna skogen till sin. I den går såväl frågan om jobb i hela landet som exportindustri, miljö, klimat och energi att kombinera. Problemet är dock att Socialdemokraternas självbild som ett parti som säkrar jobb och industri inte stämmer överens med regeringens politik.
”Det är det gröna guldet som vi har begåvats med här i Sverige, låt oss använda det”. Statsminister Stefan Löfvens (S) kommentar till Aftonbladet i valrörelsen (26/8 2014) handlade förstås om skogen. Det valfläskosande förslaget som presenterades var en miljardsatsning på skogsnäringen. Löfven talade om upp till 25 000 nya jobb i skogsbranschen till år 2020.
Att alliansregeringen med dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i spetsen haft en vision om att skapa fler jobb i skogen, och flera gånger redan öronmärkt pengar till Skogsstyrelsen i det syftet, gavs mindre notis. För S handlade det om att knyta an till sin egen historieskrivning där partiet och basindustrin gått hand i hand.Sedan Löfven bildade regering med Miljöpartiet har dock inte mycket gjorts för att stärka möjligheterna för tillväxt i de gröna näringarna. Planerna på lastbilsskatten, som riskerade att slå inte minst mot transporten av timmer, har åtminstone skjutits på framtiden med hänvisning till att den är tekniskt svår att införa. Dessvärre har skatteidén inte skrotats helt.
Skattehöjningen på kärnkraft, vilken drivit på elbolagens inriktning att stänga flera reaktorer i förtid, har inte heller bidragit till att skapa långsiktiga förutsättningar för industrin. Just skogsindustrin är en av de mest elintensiva näringarna i Sverige och en snabbavveckling av kärnkraften riskerar att få konsekvenser för produktion och jobb.
För att möta kritiken mot problemen som riskerar att uppstå talade sig energiminister Ibrahim Baylan (S) häromdagen således varm om skogen. Biomassa är ”idealistisk som en del av lösningen för att ersätta kärnkraften på sikt”, uttryckte Baylan i Dagens Industri (4/8).
Regeringens intresse för biomassa har, med visst förbehåll, välkomnats av branschorganisationen Skogsindustrierna. I Ekot (5/8) meddelade organisationen att någon form av stödsystem skulle behöva bli aktuellt om det ska löna sig att använda skogsråvara till energi. Därtill framhöll Skogsindustrierna att kärnkraften – som i dag står för omkring 40 procent av svensk elförsörjning – är fortsatt nödvändig.
Det är bra att regeringen ser potentialen i den svenska skogen, och angeläget att Baylan dessutom talar om vikten av alternativ till att EU importerar rysk gas och olja. Men innan ministrarna lovar guld och gröna skogar vore det rimligt om politiken i praktiken också bidrog till, snarare än lade krokben för, en hållbar energiförsörjning och jobbtillväxt.