En kilometerskatt på 24 kronor per mil för lastbilstransporter. Det föreslår en regeringstillsatt utredning. Skatten kommer gälla hela det svenska allmänna vägnätet och även färder på exempelvis privata skogsvägar. Den kommer inte heller växlas mot andra avgifter, utan läggs ovanpå alla redan befintliga skatter.
Denna skatt på avstånd kommer drabba Norrbottensföretagen hårt som är beroende av att smidigt kunna transportera varor till och från avlägsna företagspartners runtom i vårt avlånga land samt uti världen. Fler än 8 av tio företag i Norrbottens län uppger att de kommer få försämrad konkurrenskraft med regeringens förslag.
Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna, var med när transportbranschen mötte utredningskommittén och uppger att deras värsta farhågor besannats då skatten kommer bli nästan dubbelt så hög som de tidigare räknat med. ”Vår uppskattning är att det här kommer att kosta skogsindustrin 2 miljarder kronor och nivåerna ger väldigt allvarliga konsekvenser för konkurrenskraften”, sade hon till ATL. Många andra företag inom livsmedels- och byggbranschen samt exportindustrin kommer också drabbas hårt. Särskilt med tanke på att det också tillkommer kostnadsökningar till följd av dieselskatten som höjs varje år.
Hårdast slår avgiften mot landsbygd och glesbygd som är i behov av långväga transporter och som inte har några alternativ till vägtransporter, men alla svenska konsumenter kommer märka av kostnadsökningarna eftersom 80 procent av allt inrikes gods transporteras med lastbil.
Enligt Henrik Wahlberg, mjölkbonde i Övertorneå kommun och ordförande för Norrmejerier, kommer kilometerskatten innebära en betydande kostnadsbörda för bönderna och Norrmejerier, som transporterar produkter 900 000 vägmil per år. Dessutom säger han att det ”kommer bli en konkurrensnackdel för oss norrländska producenter eftersom att avstånden är längre här än i södra Sverige”. De regionala skillnaderna tar dock inte regeringens utredare hänsyn till.
Den rödgröna regeringen försöker att vända motståndet mot skatten genom att istället kalla den vägslitageavgift. De försöker påvisa av att kilometerskatten inte alls bara är ett sätt att öka statens inkomster, utan att det handlar om att upprätthålla vägarnas kvalitet. Denna förklaring blir svår för regeringen att befästa med tanke på att de i vårändringsbudgeten minskade anslaget till vägunderhållet med hela 500 miljoner kronor.
Förslaget har naturligtvis drivits fram av Miljöpartiet och andra urbana falanger. Nu är det upp till statsminister Stefan Löfven och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, vilka brukar ha förståelse för industrins och Norrbottens villkor, att sätta stopp för detta Norrlandsfientliga förslag. Allt annat vore en stor besvikelse.