Johan Eriksson: Stoppa höjningen av flygskatten

Att försämra konkurrenskraften och göra stora delar av landet mer otillgängligt, som utredningen indirekt föreslår, är ett högt pris för ett utökat rutavdrag som partierna bakom januariöverenskommelsen enats om.

Foto: Håkon Mosvold Larsen

Politik2020-02-28 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Uppgifterna att utredningen ”Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget” (SOU 2020:5) vill att en utvidgning av rutavdraget (till att bland annat omfatta montering av möbler, köra bråte till återvinningen och tvättning av kläder) ska finansieras genom chockhöjd flygskatt med 20 procent är högst alarmerande för Norrbottens del.

När människor som bor längre söderut i landet ska ta sig till Arlanda eller en annan internationell flygplats, och – i förlängningen – världen, så kan de förutom flyget ofta välja mellan egen bil, buss och tåg. För privatpersoner eller företag i Norrbotten finns oftast bara ett realistiskt alternativ: flyget.

Den föreslagna höjningen av flygskatten (från 2020 års flygskattenivåer 62, 260 respektive 416 kronor beroende på destination till 2021 års nivåer 75, 314 respektive 520 kronor) försämrar

villkoren för skogs­industrin, stålindustrin, gruvnäringen, besöksnäringen och alla andra verksamheter i Norrbotten som är ­beroende av goda kommunikationer.

Enligt Transportstyrelsen minskade antalet flygpassagerare med 150 000 personer förra året som en följd av flygskatten. Flygbolag som Sas och Norwegian flyger dessutom redan med små marginaler, vilket betyder att en större del av kostnaden sannolikt kommer att föras över på passagerarna.

Att flygtrafiken belastar klimatet, genom koldioxidutsläpp från förbränningen av fossilt flygbränsle, ska inte förnekas. Inte heller att biltrafiken betalar ännu mer för sina samhällsekonomiska kostnader än flyget. Men faktum är att den existerande flygskatten, som inte tar hänsyn till hur mycket biobränsle som tankas eller om resan är klimatkompenserad, knappt gör någon klimatnytta alls.

När flygskatten infördes 2018 räknade man med att skatten som mest minskade de svenska koldioxidutsläppen med 0,2 miljoner ton per år, vilket motsvarar 48 timmar av vägtrafikens utsläpp. Av inrikespassagerare som ändrade trafikslag till följd av flygskatten skulle 67 procent byta till bil, 18 procent till tåg och 15 procent till buss, enligt Flygskatteutredningen.

Även om flyget är särskilt betydelsefullt för Norrbotten, så är inrikesflyget som helhet mer betydelsefullt för Sverige än för många andra europeiska länder. Att försämra konkurrenskraften och göra stora delar av landet mer otillgängligt, som utredningen indirekt föreslår, är ett högt pris för ett utökat rutavdrag som partierna bakom januariöverenskommelsen enats om.

Krönika