Integrationsutmaningen och jobben

Foto:

Politik2016-10-22 05:05
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Jobbgapet mellan inrikes och utrikes födda växer, rapporterar Dagens Samhälle (20/10). Bland inrikes födda är bara 4,2 procent arbetslösa medan 21,6 procent är utan jobb bland utrikes födda. Den stora invandringen de senaste åren har gjort att gapet ökat, då integrationsförutsättningarna försämrats. Statistiken i Norrbotten är ingen upplyftande läsning. I Boden är exempelvis skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda 31 procentenheter.

I hela 147 kommuner är arbetslösheten bland utrikes födda 25 procent eller högre. För fem år sedan låg endast hälften så många kommuner på den nivån. Inget pekar på att trenden kommer brytas i närtid.

Att Sverige är sämst i Europa på att få utrikes födda i jobb är djupt oroande. 450 000 utrikes födda står utan arbete eller utanför arbetskraften. Eskilstunas kommunstyrelseordförande, Jimmy Jansson (S) sätter ord på utmaningen: ”Jag är extremt bekymrad. Staden glider isär. Vi får ett Eskilstuna som jobbar och betalar skatt och ett som inte gör det. Det blir motsättningar, ett samhälle som präglas av mindre sammanhållning”, på tal om att 35 procent av kommunens utrikes födda är arbetslösa.

Ska segregationen och utanförskapet kunna motarbetas räcker det inte med att bedriva en mer ansvarsfull migrationspolitik. Det måste till seriösa satsningar på att få utrikesfödda i jobb och att stoppa samhällets tudelning.

För det första måste bidragsberoendet brytas. Det är idag inte främst folk med allvarliga sociala problem som har försörjningsstöd, utan hälften av alla har det av arbetslöshetsskäl. Ett aktivt jobbsökande och etableringsarbete bör vara ett krav för att få rätt till bidrag. Utbildningsplikt kan behövas då hälften av alla nyanlända saknar gymnasieutbildning. Fler nyanlända måste slutföra SFI-utbildningen och vara beredda att flytta dit jobben finns.

Samtidigt måste självklart även det offentliga göra satsningar. Skolan måste stärkas och yrkesvux och yrkeshögskolan bör få en starkare ställning så att matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Även andra reformer såsom sänkta arbetsgivaravgifter skulle göra att fler företag vågade anställa. Både de nyanländas anställsbarhet och företagens förutsättningar måste förbättras. Det kan minska arbetslösheten, till skillnad från de många jobbprogram och snabbspår som blivit fiaskon.

Den integrationsutmaning som Sverige står inför kommer både allmänhet och politiker behöva handskas med länge. Därför måste tydliga åtgärder sättas in snarast. Annars kommer utanförskapet fortsätta öka. Det skulle drabba såväl inrikes som utrikes födda.