Inlägg: Systemfel i Kirunavård
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
LKAB och övriga kirunabor FÖRRA VECKAN uppmärksammades jag angående ett
seminarium som i dagarna äger rum i Kiruna. Ett i raden av de möten till vilka landstingets ledning kallat till i syfte att övertyga nyckelpersoner i Kiruna kommun om hållfastheten hos sjukvården i landets nordligaste kommun. Eftersom flera tecken talar för att tilltron till landstingets budskap är i fallande och kommunalrådet uppmanat till dialog kanske tiden är mogen att starta en diskussion angående systemfelen just i Kiruna. En diskussion som helt eller delvis även gäller för de södra och östra delarna av länet. Sedan kvinnosjukvården avvecklades i Kiruna har två ytterligare förändringar skett. 1: Akut kirurgi har först lagts ned efter kontorstid för att sedan dagen innan valet öppnas igen med direktivet att inte användas och sjukhuset profilerats till akut kirurgi dagtid. 2: IVAK. Bägge förändringarna har presenterats som
förstärkningar av sjukhusvården. Låt er inte luras
Den förstnämnda organisationsförändringen är faktiskt så pinsam att inte ens helt sjukvårdsokunniga borde kunna låta sig luras. Den andra betydligt mera försåtlig. Bägge bygger på idén om att sjukhusvården vid vissa av länets sjukhus kan bedrivas resurssnålt och där patienter med större krav, det vill säga svårare sjukdom, efter en
inledande insats sedan ska slussas vidare, i Kirunas fall, till Gällivare. Tanken är dessutom att ansvaret för denna "lättsjukhusvård" delvis ska åläggas primärvården. Denna övergripande idé har hittills inte utsatts för
någon offentlig kritisk granskning. Med dialog är det som med tango
Mina invändningar är framför allt två. 1: Medicinsk säkerhet sjunker på ett sätt som är
oacceptabelt och sedan öppnandet av IVAK gäller detta även medicinska patienter. 2: Rekrytering är av samma skäl, framför allt av
nyckelpersonal, besvärlig och endast möjlig till mycket höga kostnader. Kanske någon till exempel bör ställa frågan varför
distriktsläkarrekrytering är så omöjligt i Kiruna. Låt oss framför allt hoppas att Kenneth Stålnackes
uppfordran till dialog blir till något mera än en from
förhoppning. Med dialog är det som med tango. Det krävs två.