Som bekant har det från den ena universitetsdisciplinen efter den andra slagits larm om att studenterna har allt större problem med att läsa och skriva, och nu ordnas stödundervisning för universitetsstuderande. Samtidigt viftar många bort lärarnas larmsignaler och menar att det är lärarna som inte vet att anpassa sig till nya tider.
Personer som avvisar lärares bedömningar och exempelvis Pisa kanske vill tro på en ny rapport, Ord på prov, som uppfyller höga krav på systematik. Anna W. Gustafsson och David Håkansson vid Lunds respektive Uppsala universitet har studerat utvecklingen i ordkunskap på högskoleprovet mellan 2000 och 2011. Rapporten fokuserar på förståelsen av ord från tidningstext och vetenskapsområden som studeras vid universitet.
Kunskapen om vissa ord har blivit bättre, men den har gått ner för hälften av orden. Nedgången har kommit snabbt, den är brant från 2006, och den utmärker i första hand de yngsta som skriver provet. Det är framför allt ord av nordiskt eller germanskt ursprung som de unga inte förstår, medan de är bättre på ord av romanskt ursprung som också finns i engelskan. Nedgången beror inte på att fler nyanlända har skrivit provet.
En minskning av det undersökta ordförrådet betyder att ungdomars förmåga både att förstå högskoletexter och att delta i det offentliga samtalet minskar. Forskarna nämner som möjlig förklaring ökad användning av datorer, surfplattor och smartphones, mer mediekonsumtion på engelska och en minskning av bok- och tidningsläsning.
Forskarna understryker att kreativitet har ett starkt samband med kombinationen av en precis ordförståelse, en kunskap om abstrakta ord och faktakunskaper. När ordkunskapen minskar går också läsförståelse och problemlösningsförmåga ner. Kort sagt är resultatet av den här undersökningen dåliga nyheter för Sverige och innebär indirekt ett frågetecken kring den enorma satsningen på datorer i skolan.
I en annan färsk rapport, Plugged in, diskuterar holländska forskare hur barns och ungas värld ändrats på grund av inflytandet från de nya medierna. Läskunnighet, utbildning, offentliga bibliotek och vetenskap har utmärkt västvärlden, men i dag upptar studier och läsning en allt mindre del av barns och ungdomars liv. Statistik visar att yngre barn kan vara uppkopplade 6 timmar per dag och tonåringar 9 timmar. En annan rapport talar om att unga kan skicka 50-100 textmeddelanden per dag till sina vänner.
Ord på prov säger inget om hur mycket tid svenska elever ägnar åt läsning respektive medier, men resultatet tyder på att svenska elever ägnar på tok för lite tid åt studier och läsning. Förstår de förresten uttrycket ”på tok”?