I vems intresse agerar LO?
Stefan Tornberg (c), riksdagsledamot, ifrågasätter LO:s agerande i debatten om sjukförsäkringen.
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
LO:s agerande snarare ses som en del av socialdemokratins allmänna krypskytte mot alliansregeringen än som ett seriöst försök att påverka politiken. Det beslut som riksdagen fattade i förra veckan om sjukskrivningsprocessen är en del i en större satsning för att bryta utanförskapet. Andra insatser är satsningar på rehabilitering, företagshälsovård, finansiell samordning, medicinska riktlinjer, nyfriskjobb och ökade möjligheter för de som har förtidspension att arbeta, studera och engagera sig ideellt. Vi vill ha kortare väg till ett friskare liv. Vi vill att människor ska våga försöka. Vi vill att företag ska vilja anställa. När det gäller den av LO kritiserade rehabiliteringskedjan så handlar det om åtgärder som syftar till att förhindra att människor blir långtidssjukskrivna. Många fastnar idag i långa passiva sjukskrivningar utan att få den hjälp och det stöd som krävs för att man fortare ska kunna komma tillbaka till arbetsuppgifter man klarar av. Vi ser i dag att 70 procent av alla som är sjukskrivna mer än ett år fortfarande är kvar på det första steget i Försäkringskassans nuvarande sjustegsmodell. Detta är inte acceptabelt. Vi måste ersätta passiva sjukskrivningar med aktiva åtgärder. Nu inför vi en rehabiliteringskedja och ersätter den tidigare sjukskrivningsmodell som bygger på sju steg med en kortare precisare modell, med bara tre steg. Trestegsmodellen förbjuder i praktiken den tidigare "vänta-och-se"-mentaliteten. Sjukförsäkringen behöver förändras. Det är inte rimligt att vi i Sverige har världens längsta passiva sjukskrivningar och att många fått förtidspension, trots arbetsförmåga. Över 700.000 personer får liten eller ingen hjälp att bli bättre och kunna komma tillbaka till något slag av arbete. Ingen ska vara sjukskriven för att han eller hon inte har fått medicinsk hjälp. Därför införs en rehabiliteringsgaranti, som ett medel för att åstadkomma en kortare väg till ett friskare liv. Totalt avsätts under de kommande tre åren 3,4 miljarder kronor för att finansiera rehabiliteringsgarantin samt förstärkningen av företagshälsovården.