Miljöfrågan var högt prioriterad av väljarna. Vilken effekt hade den på valresultatet?
– Miljöfrågan är väldigt snabbrörlig när det händer dramatiska saker, till exempel den extrema väderleken under sommaren. Det finns egentligen bara två partier som äger den frågan, och det är Miljöpartiet bland rödgröna väljare och Centerpartiet bland borgerliga väljare. Givetvis gynnas de partierna när miljöfrågan ligger högt på dagordningen. Men frågan har mindre betydelse för blockbalansen, eftersom få väljare byter block på grund av den. Men jag tror att miljöfrågan kan ha räddat kvar MP i riksdagen.
Ekonomifrågan är Moderaternas paradgren. Den har varit nedprioriterad av väljarna inför det här valet, men spelade ändå roll i finalen. När började väljarna tänka på ekonomin?
– De sista fem veckorna, när vi gick in i valrörelsen. Moderaterna och Socialdemokraterna har i år haft problem med att högkonjunkturen har gjort människor avslappnade. Men i slutet av valrörelsen börjar väljarna tänka på regeringsfrågan och man blir rädd att en röst på Sverigedemokraterna ska tippa över i regeringsfrågan. Ekonomifrågan betydde mycket för M på slutet i valet.
Partiledarna är ibland viktiga för väljarna och ibland inte. Vilka väljare bryr sig inte om partiledaren?
– För socialdemokratiska väljare betyder inte partiledare lika mycket. Man talar i stället om tillhörighet till partiet. Om partiledaren hade varit viktig hade S presterat betydligt sämre i det här valet.
Socialdemokraterna är långt från sin storhetstid. Vad ska partiet göra för att bryta den nedåtgående trenden?
– Socialdemokraterna har inte vunnit den stora gruppen förvärvsarbetande medelklass i livspusselfasen. Den som Fredrik Reinfeldt sköt in sig på. Men frågan är hur de ska vinna den gruppen med S-politik. Det är ett svårt recept. Det är en uppenbar svaghet för S att partiet inte lyckas attrahera de väljarna, som snarare vill ha en mer socialliberal politik. Samtidigt vinner partiet just nu mycket hos de äldre som mest lever på transfereringar, så det är motstridiga ekonomiska intressen hos de här grupperna.
Många väljare tyckte att vården var en viktig valfråga, men den hanteras ju framförallt av landstingen. Varför var det ändå en viktig fråga för väljarna i riksdagsvalet?
– Därför att vi uppfattar landstingen som en rent organisatorisk konstruktion, medan det är en riksangelägenhet att vi har god och lika vård i hela landet. Om det handlade om landstingspolitik på riktigt skulle vi inte vara upprörda för att vi inte har lika vård i hela landet. Då hade det varit självklart eftersom vi har olika landsting. Men det är väldigt få frågor som på riktigt har en lokal anknytning enligt väljarna. Blir det olika vård beroende på var man bor tycker vi att det är orättvist. Väljarna bryr sig inte så mycket om landstingspolitiken.