Antiken blev trots allt kvar i läroplanen för grundskolan, sedan Skolverket föreslagit att den skulle strykas från undervisningen, efter hård kritik. I det färdiga förslaget som kom innan årsskiftet var antiken tillbaka men samtidigt finns grundproblemet kvar. Det är för få timmar för att täcka historieämnets innehåll. Detta har fått Lärarnas riksförbund att vända sig till utbildningsminister Anna Ekström (S) med krav om fler undervisningstimmar.
Förhoppningsvis kan Lärarnas riksförbunds brandfackla tända en förändringens eld, och det hade glädjande nog redan börjat pyra lite här och där. Varför ska eleverna ha mer slöjd än historia?, frågar Eskilstuna-Kurirens ledarsida (7/10) och ställer 220 timmars historieundervisning på tio år mot att eleverna samtidigt får 230 timmar vardera av bild och musik samt 330 timmar slöjd. Såväl Dagens Nyheter (27/10) som Jönköpings-Posten (18/12) drar en lans för historieundervisningen på ledarplats.
När den svenska skolans problem debatteras handlar diskussionerna vanligen om saker som lärartäthet, Pisa-resultat, ordning och reda, betygsystem och ”vinster i välfärden”. Men det talas sällan eller aldrig om betydelsen om att förstå var vi kommer ifrån och hur vårt moderna samhälle har växt fram, trots att historisk och kulturell kompetens blivit allt viktigare på dagens arbetsmarknad.
När fler och fler arbetsuppgifter läggs ut på datorer och algoritmer har efterfrågan ökat på kunskaper om hur man tolkar och kopplar ihop information och olika företeelser. Det räcker inte längre att vara dataingenjör och en duktig programmerare, när en duktig programmerare kan anlitas billigare i Indien.
En programmerare som däremot har djup förståelse för variationen bland kulturer och samhällets förändringar över tid, och som kan använda dessa kunskaper i kodningen, är mycket svårare att ersätta på arbetsmarknaden.
Den som ägnat en stund åt Walter Isaacsons Innovatörerna, den lysande berättelsen om pionjärerna bakom den digitala revolutionen, blir snart varse om humanioras betydelse för internet och datorns utveckling och framgångarna för globala tech-jättar som Apple och Google.
För att historieundervisningen ska kunna hålla den kvalitet som det digitala samhället kräver är ett annat förhållande mellan innehåll och undervisningstimmar ett måste. Om det inte går att kapa i innehållet, som Skolverket ville, återstår att utöka antalet undervisningstimmar.
För framtida generationer med stora brister i bildning och perspektiv på sin egen tid är inget lockande alternativ.
Johan Eriksson