Den senaste tiden har Sveriges judiska befolkning fått utstå attacker, hot och öppen antisemitism. Händelserna sammanfaller med den senaste israeliska interventionen i Gaza.
I Filipstad har den lokala socialdemokraten Omar Omeirat fått lämna partiet efter att ha skrivit ”judesvin” på Facebook. I Herrljunga liknade miljöpartisten Jerker Nordlund staten Israel vid en sinnessjukdom och vill starta krig mot landet.
När Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven i början av Gazakonflikten uttryckte sig kritiskt mot båda sidor startade det en hysteri där antisemitism oförblommerat vädrades i kommentarsfälten. Löfven backade märkligt nog senare och kritiserade i stället enbart Israel.
En liknande signal sänder Mehmet Kaplan, gruppledare för MP i riksdagen. Nyligen stod han på ett torgmöte och inför vajande röda fanor och budskap som ”Krossa den sionistiska staten” utropar att vi ska ta tillbaka Jerusalem.
I Malmö attackerades rabbinen och den judiska församlingens ordförande nyligen två gånger samma kväll, både på väg både till och från synagogan.
Sammantaget ger det en skakande bild. Det är svårt att tolka den senaste tidens många antisemitiska händelser annat än som att det kommit att finnas en acceptans inom vissa grupper för antisemitism. Och kanske än värre, att så många andra ser bort att övergrepp i ord och handling kan fortgå. Det är tragiskt att det i Sverige finns en liten men ändå skrämmande stor och talför minoritet som upplever att det är legitimt att vara antisemit. Då är något påfallande fel.
Det är viktigt att hela samhället reagerar mot detta. Därför är det glädjande att regeringen beviljat Judiska centralrådet, där Sveriges judiska församlingar samarbetar, två miljoner kronor för att stärka säkerheten i församlingarna. Pengarna borde egentligen inte behövas, det borde vara en självklarhet att inte angripa någon annan, särskilt inte på grundval av religion.
Ser man mellan fingrarna med en antisemitism pockar snart nästa fördom på att bli accepterad.
Pengar till säkerhet må vara en viktig markering, men det är också viktigt att våra partier och partiföreträdare håller rent inom sina led. Det är nödvändigt att signalen är tydlig: antisemiter är inte välkomna. Det vilar ett djupt ansvar på alla partiföreträdare, särskilt i de berörda partierna att inskärpa att den åsikten inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle eller i ett civiliserat samtal.