Etableringen av invandrare på arbetsmarknaden går mycket snabbare nu än tidigare. Åtminstone enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR (tidigare SKL). Det spektakulära påståendet gör Björn Andersson, utredare på arbetsmarknadssektionen vid SKR, i en intervju med TT (2/1).
I artikeln anges att för de flyktingar och anhöriga som kom in i kommunala mottagningsprogram 2010 tog det sju år tills hälften hade jobb. För de som togs in 2014 däremot tog det bara fyra år att nå samma nivå.
Om uppgifterna stämmer är landets kommuner att gratulera. Enligt SKR bygger uppgifterna på SCB:s statistik samt databasen Kolada. Det är dock svårt att bedöma värdet av uppgifterna. c som det står i artikeln. Det får antas bygga på samma etableringsbegrepp som annars brukar användas.
Detta för med sig problem då det för att uppfylla detta räcker att arbeta en timme i veckan för att klassas som förvärvsarbetande. I detta räknas även in utrikes födda som är anställda i vissa statligt subventionerade arbetsmarknadspolitiska program.
Uppgifterna gäller därtill människor som har kommit till Sverige innan den mest omfattande migrationsvågen. Det i sig gör att uppgifterna är mindre talande för dagens situation. Det spelar också roll vilka som kommer in i de kommunala mottagningsprogrammen.
Det är dock svårt att mäta etableringsgrad. Något som har varit frånvarande i debatten är hur lång tid det tar nyanlända att nå en löneinkomst som motsvarar en normal svensk ingångslön, det vill säga ungefär 20 000 kronor.
I slutet av november presenterade Sven-Olov Daunfeldt, professor i ekonomi vid Högskolan Dalarna, tillsammans med två kollegor en undersökning hos Handelns forskningsinstitut som tittar på just detta.
Det brukar sägas att det tar åtta till nio år innan hälften av de utrikesfödda som kommer till Sverige har ett arbete. Men då gäller de förbehåll som listades ovan. Undersökningen från Daunfeldt med flera visar att efter nio år i Sverige är det endast 29 procent av de födda i Afrika eller Asien som har en månadslön som överstiger 20 000 kronor. Efter 15 år är andelen 37 procent. Hälften av alla utrikesfödda som var mellan 21 och 50 år när de kom till Sverige var fortfarande arbetslösa, utanför arbetskraften eller i ett arbetsmarknadspolitiskt program efter 15 år.
Kommunerna drar ett tungt lass, och tyngre kommer det att bli. Det görs väldigt goda insatser på många håll i landet. Men svårigheten för utrikesfödda att etablera sig på arbetsmarknaden kvarstår och att låtsas som något annat gör ingenting bättre, tvärtom.