Att vara konsument i dag är en kvalificerad syssla. Vid frysdiskar och framför hyllrader med sylt ska konsumentmakten utövas. Olika livsmedelsmärkningar ska avkodas, ursprung värderas och miljöavtryck beräknas.
Är det viktigaste prislappen, klimatavtrycket eller att bidra till levande landsbygder i Sverige? Och vilka klimat- och miljöinsatser är prioriterade, är det biologisk mångfald eller minimerade koldioxidutsläpp? Ska kött från Pampas väljas framför naturbeteskött från Värmland, Västergötland eller Uppland? Valen blir heller inte enklare av att det återkommande betonas att verkliga förändringar kommer till stånd genom konsumentens val av mat. Skövlingen av regnskogen kan stoppas genom att avstå från grönsaker och kött vars produktion har bidragit till avskogning. Alla hör hur krånglig uppgiften är.
Vad svenska konsumenter stödjer ges en viss inblick i tack vare den aktuella rapporten Matkronan från Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Föga förvånande slår LRF ett slag för att konsumenterna ska köpa mer svensk mat. Organisationens ordförande Palle Borgström säger (21/12) att om det ska gå att leva upp till riksdagens mål om en ökad inhemsk livsmedelsproduktion så måste både tillverkningsindustrin och konsumenterna oftare välja svenska råvaror.
Privatekonomiskt har det dessutom blivit allt mer förmånligt att köpa svenska livsmedel. En utveckling som visserligen lär ha slagit mot bönderna, men gynnat konsumenterna. Det lär även vara i det ljuset som EU:s omfattande jordbruksstöd ska ses – det är i mångt och mycket stöd till livsmedelskonsumenterna.