Det är svårt att hänga med i svängarna när det gäller de rödgrönas syn på läxhjälp. Det är inte länge sedan vänstern ansåg det så oviktigt att möjligheten för föräldrar att använda rut-avdrag för tjänsten slopades. Men när drygt 23 procent av de läxhjälpsbidrag regeringen har anslagit riskerar att frysa inne beskriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) det närmast som en katastrof.
”Klart jag inte är nöjd. Jag har sett hur avgörande läxhjälp kan vara och det är klart de pengarna ska användas i alla kommuner för alla elever,” säger Fridolin till SVT (27/7).
Och ministern är inte helt utan poänger, läxhjälp kan vara avgörande för somliga elever. Så varför underlätta för alla att få det och inkludera det i rut-avdraget igen?
SVT:s granskning är dock långt från fullständig och det skulle vara klädsamt om utbildningsministern var något mer återhållsam i sin utvärdering. Varken Skolverket eller regeringen vet hur många elever som faktiskt får läxhjälp till följd av de drygt 216 miljoner kronor som hittills har beviljats.
Det går inte heller att säga någonting om vilket resultat detta har. Läxhjälp är inte något som behövs för alla, särskilt inte i skolans regi. Den behöver också vara anpassad efter skolornas pedagogiska modeller och upplägg i övrigt.
Lägg därtill att läxor i sig själva kan användas på såväl mer som mindre lyckade vis. Som bäst fungerar de när de har formen av repetition för att cementera principer och metoder som har lärts ut i skolan.
Det blir dock svårt när skolmiljön inte tillåter lärarna att styra lektionstiden. När en lektion helt försvinner på grund av stökiga elever eller för att halva klassen har försjunkit i sina mobiler måste eleverna själva försöka lära sig det lärarna inte ges tid att lära ut. Bättre ordning och en sundare skolmiljö är betydligt viktigare än statliga bidrag till läxhjälp.
Hårdare tag mot störande elever är en bra början för att visa att det inte accepteras när någon försöker förstöra allas möjligheter till en bra utbildning. Det vore också välgörande om rektor och lärare på allvar tilläts vara ansvariga för undervisningen. Ju färre politiska kockar det finns i skolsoppan desto bättre. Ökad diversifiering tillsammans med fritt skolval ger chans för fler att klara studierna med bravur. Dock påminde utbildningsministern i SVT:s inslag om att regeringen håller på att se över den statliga styrningen av skolorna i akt och mening att effektivisera den.
Kanske är det regeringen som borde söka medel för att få hjälp med läxorna?