LEDARE: Gästkrönika: Århundradets svindel spricker

JAG HAR ALLTID litat på min intuition. Och den har bland annat sagt åt mig att ana ugglor i mossen när "alla" är överens i stora, kontroversiella frågor. Jag blev därför tidigt misstänksam mot växthusteorin. I synnerhet som det redan på nittiotalet fanns ett fåtal men mycket trovärdiga vetenskapare som sade att teorin var överdriven samtidigt som anhängarna ägnade sig åt så mycket mygel med mätdata och annat att det var uppenbart att de hade något att dölja. Att mänskligheten skulle vara ensam skyldig till globala klimatförändringar upprepades dock så ofta att påståendet i Europa snart svaldes nästan mangrant av journalister (som såg att katastrofrubrikerna sålde lösnummer) och politiska brännvinsadvokater till både vänster (som fick ett nytt skäl att höja skatter och införa fler regleringar) och höger (som såg teorin som ett argument för fler kärnkraftverk). Det var därför under lång tid bara i USA som en debatt värd namnet kunde fortsätta föras; bland annat tack vare ett antal ståndaktiga republikaner som med spartanernas tapperhet vid Thermopyle försvarade rätten att tycka annorlunda. Och precis som vid slaget mot perserna 480 f.Kr. verkar det uppehållande försvaret ha fungerat. För det börjar nu bli uppenbart även i den europeiska debatten att klimatvariationer inte i första hand beror på människan. Och att anhängarna - med FN:s dyrköpta "expertpanel" i spetsen - fört politiker och allmänhet bakom ljuset. SVERIGES RADIO SÄNDE härförleden en kritisk genomgång av klimatdebatten där experterna vred sig som masken på metkroken. Där framkom nämligen bland annat att FN-panelen mörkat att variationer i solens strålning är mycket viktigare för jordens temperatur än koldioxidhalten i atmosfären. Och att jorden de senaste tio åren blivit kallare, inte varmare. (Den som vill läsa mer om detta, gå till www.moderna-myter.se.) ATT MILJÖNISSARNA KÄNNER sig pressade kunde man också ana redan häromåret då de i brist på argument började höja rösten. "Debatten är över!" fräste exempelvis Al Gore och fick som tack både en Oscar och ett antal miljoner från norska Nobelkommittén. Andra sa att vi skeptiker betedde oss som Förintelseförnekare. Och en engelsk biskop utbrast så sent som häromveckan att skeptiker är lika moraliskt uschliga som Josef Fritzl; han med källaren. INTE ENS SÅDANA infantila brösttoner biter dock i längden på Sanningen. Men då så många köpt växthussnacket kommer det att ta tid för den att bryta igenom. Likt marxister efter 1989 hävdar också redan många klimatkramare att det egentligen är fel på verkligheten, inte teorin, och att kallare väder egentligen beror på att det blir varmare. Skam den som ger sig! Räkna därför heller inte med att omsvinget i klimatdebatten kommer att få några påföljder. Ingen kommer att ställas till svars och alla miljarder som satsas på nonsensprojekt kommer aldrig att återbetalas. En skandal nästan lika stor som att västvärldens samlade intelligentsia åter svalt en enorm bluff och helt i onödan skrämt livet ur folk. Men bara nästan.

Ledare: Gästkrönika: Århundradets svindel spricker

Anders Edwardssson tycker sig se hur Al Gore och andra miljönissar börjar känna sig pressade i klimatdebatten.