Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Vän av ordning har det inte helt lätt med viktiga spelregler för den svenska demokratin. Yttrandefrihetskommittén är ett exempel. Ordföranden Göran Lambertz, ledamot av Högsta domstolen, tycker det vore bra om vi fick en ny, sammanhållen yttrandefrihetsgrundlag, som skulle hålla över teknikskiften och samtidigt ge klart besked om vilka yttranden som är skyddade. Men Lambertz är inte säker på att det går. Alternativet att lappa och laga på de lagar som nu skyddar yttrandefriheten kan fungera bättre än en extreme makeover. Vår frihet att uttrycka åsikter och bilda opinion har sina rötter i 1700-talet, när en ett par hundra år gammal teknik, boktryckarkonsten, kombinerades med ökad läs- och skrivkunnighet som basen i bygget av vår tids demokrati. Yttrandefrihet blev nära nog liktydigt med tryckt skrift. Inte förrän 1992 fick vi Yttrandefrihetsgrundlagen. Den inkluderade 1900-talets medier i skyddet mot en alltid kontrollbenägen överhet. Men i dag yttras det mesta på nätet, påpekar Lambertz. Hans och den parlamentariska kommitténs uppdrag från regeringen är att överväga om vi ska behålla en teknikberoende grundlagsreglering. Dess fördel är ju att man vet exakt vad som är skyddat. Men den känns onekligen föråldrad. Kommittén presenterar i ett "debattbetänkande" tre modeller för en teknikneutral reglering. Två, ansvarsmodellen och verksamhetsmodellen, påminner om dagens ordning. Personer och företag utpekas som ansvariga. Den tredje, ändamålsmodellen, kallar Lambertz "svampig". Den skulle ge skydd åt yttranden i opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt syfte. Formuleringen är hämtad från EU:s databasdirektiv och skulle lättare kunna förenas med EU-rätten. Men vilka yttranden som har rätt till skydd blir då en tolkningsfråga. Betänkandet ska nu ut på remiss. Nästa år avgör kommittén om en samlad Yttrandefrihetsgrundlag är en framkomlig väg, eller om man, som regeringens direktiv håller öppet för, ska nöja sig med att se över nuvarande grundlagar. Berättelserna går isär om utvecklingen för yttrandefriheten i Sverige. Det är alltjämt vanligt att kalla Sverige ett efterföljansvärt exempel inför omvärlden och hävda att vi nog kan bemästra "hotet" från en annan tradition i övriga EU, med en snävare syn på rätten till insyn. Men det finns en annan berättelse, personifierad av journalisten Anders R Olsson. Han varnar för att vår öppenhet ruttnar inifrån, med ökad övervakning, kriminalisering av befattning med information och restriktioner kring personuppgifter som leder till att vi inte kan kontrollera myndigheter. Läs honom och bli mörkrädd. Lyssna på Göran Lambertz - och tro att allt ordnar sig.
