Gästen: Vinst är visst bara för män

Politik2013-02-20 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

VÅRD, SKOLA och omsorg är viktiga kvinnofrågor. Främst för att de som arbetar där i mycket hög utsträckning är kvinnor. Men också för att könsrollerna är sådana att när barn- och äldreomsorgen brister är det ofta en kvinna som förvärvsarbetar mindre för att hinna ta hand om sina barn eller gamla föräldrar.

Utifrån båda dessa kvinnoperspektiv är valfrihet och mångfald viktigt. Monopolsituationen som vi hade tidigare i Sverige, när kvinnorna som arbetar i välfärden bara hade en arbetsgivare att jobba hos och kvinnorna som är beroende av barn- och äldreomsorg bara hade en utförare att välja, var bildligen ett kvinnofängelse.

Det kvinnofängelset vill vänstern ha tillbaka. Fackföreningarna Byggnads (99 procent män), Elektrikerna (99 procent män), Målarna (95 procent män), Seko (71 procent män) och Fastighets (50 procent män) har startat det fackliga idéinstitutet Katalys. I måndags presenterade Katalys rapporten "Välfärden är vinsten", skriven av två män. Budskapet är att de rödgröna partierna bör införa en stopplag som förbjuder vinstdrivande aktörer i välfärden. Så ska man få bort "skatteläckaget" och "oseriösa aktörer med i huvudsak vinstmotivet som drivkraft".

Betyder det att byggjobbare, elektriker och målare som bygger ett nytt sjukhus ska anställas av landstinget eller ett "non profit-bolag"? Naturligtvis inte, det är bara i kvinnodominerade vård-skola-omsorg som en aktör är oseriös om den har vinstmotiv som drivkraft. Att byggjobbarnas arbetsgivare får gå med vinst när de bygger skolor för skattebetalarnas pengar är inget att bråka om, enligt vänstern.

Dubbelmoralen blir särskilt tydlig i ljuset av kvoteringsutspelet från LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson förra veckan. Men att det är ont om kvinnor i de 50 bolag som LO kallar näringslivseliten är inte konstigt. Förutom tio finansbolag och fem bolag inom mode, livsmedel och möbler så är de övriga från bygg-, pappers-, stål- och verkstadsindustrin. Eftersom kvinnor är underrepresenterade på civilingenjörsutbildningarna, och var så ännu mer för några decennier sedan, är kvinnobristen inte konstigare i industriföretagens toppskikt än i Byggnads.

LO borde alltså uppmana kvinnor att utbilda sig till civilingenjörer i stället för lärare och sjuksköterskor. Samtidigt får alla de kvinnor som är just lärare och sjuksköterskor ett kristallklart budskap från en annan del av vänstern: I deras bransch får man inte tjäna pengar, där är vinst något oanständigt och arbetsgivarmonopol eftersträvansvärt.

Kvinnoföraktet lyser igenom när de fackliga männen avslöjar sin syn på välfärdens kvinnor som Florence Nightingales som ska jobba för den goda saken och inte för att tjäna pengar. För vänsterns män är vinst bara okej i mansdominerade branscher.