Nya siffror från Försäkringskassan visar hur förlösande regeringens förändringar av sjukförsäkringen har varit. Genom att släppa loss människor som tidigare varit instängda i stela byråkratiska system har många fler nu fått möjlighet att vara en aktiv del av arbetsmarknaden och känna den stolthet som det med rätta för med sig.
I en historisk tillbakablick kommer Alliansregeringens viktigaste förändringar sannolikt sägas vara de som gjordes i sjukförsäkringen under förra mandatperioden. Situationen som rådde innan maktskiftet var inte bara negativ, den var direkt samhällsnedbrytande. Under Socialdemokraterna hade sjukförsäkringen tillåtits bli en förvaringsåtgärd från vilka få som trätt in någonsin återvände.
Den uppstramning som regeringen lät genomföra har föranlett mycket kritik från den bidragsvurmande oppositionen. Detta trots att situationen sedan länge bevisligen har blivit bättre, antalet sjukskrivna har minskat kraftigt och det är inte längre lika lätt att bli sjukskriven, vilket också var meningen.
Det som har väckt mest ont blod är tveklöst utförsäkringarna. Egentligen har kritiken hela tiden varit märklig. Sjukförsäkringen har aldrig varit ämnad att vara en livslång försörjningsmöjlighet. Den är ett sätt att skydda lönearbetande mot tillfälligt förlorad arbetsinkomst på grund av sjukdom. Efter viss tid är det rimligt att personen i fråga förs över till Arbetsförmedlingen och erbjuds en arbetslivsintroduktion - rimligt vid lång frånvaro från arbetsmarknaden - för att se om det finns något sätt att komma tillbaka i arbete.
Det är så det måste fungera. I möjligaste mån ska var och en ta hand om sig själv, även om det är jobbigt ibland.
Ny statistik visar också att utförsäkringarna har fungerat bortom all förväntan. I analysen ingår över 26.000 personer som under det första halvåret 2010 nådde slutet av de införda tidsgränserna. Att många har en förvärvsinkomst var känt sedan tidigare, men det har inte varit känt hur 16 procent av de 26.000 försörjt sig då de varken varit inskrivna på Arbetsförmedlingen eller återvänt till Försäkringskassan.
Nu visar det sig att av dem med tidigare okänd försörjning hade 78 procent en förvärvsinkomst redan 2010. För tre av fem var denna inkomst över 100.000 kronor. Det innebär att totalt hade 54 procent av de drygt 26.000 utförsäkrade en förvärvsinkomst samma år som de utförsäkrades. Det är svårt att tänka sig att något av alla de åtgärdsprogram som existerar skulle ha fått lika stor andel i arbete.
Det kan inte betraktas som annat än en formidabel succé för regeringens politik för fler i arbete och för den remarkabla kraft som finns i varje människa. Det är den kraften som bygger starka samhällen.