3.500 jobb för 5,4 miljarder kronor, det är priset för regeringens förslag till sänkt restaurangmoms. Är det värt det?
När Reinfeldt och Borg konstaterade att det femte jobbskatteavdraget inte skulle gå igenom i riksdagen plockades istället ett annat vallöfte fram, halverad moms på restaurang- och cateringtjänster, från nuvarande 25 procent till 12 procent. Alliansen, och särskilt just Moderaterna, har hävdat att vägen till fler jobb i samhället går via sänkta skatter. Sänkt krogmoms kommer därför att vara en av huvudpunkterna i höstens budget. Det finns också en majoritet för förslaget i riksdagen i och med att frågan sedan länge är en miljöpartistisk käpphäst.
Trots detta finns det en hel del frågetecken omkring förslaget. Det rör sig framför allt om bedömningen om hur många nya jobb som kommer att komma till. Siffrorna tycks spreta åt alla håll.
Finansdepartementet gissar på 3.500. Regeringens finanspolitiska råd gissar på 2.500. Handelns utredningsinstitut, som har gjort beräkningar på uppdrag av Sveriges hotell- och restaurangföretagare, talar om mellan 7.000 och 19.000 jobb.
Glädjekalkyler slår aldrig in. Det finns därför ingen anledning att tro att sänkt krogmoms kommer att ge någon dramatisk effekt på arbetslösheten. Däremot finns det andra aspekter att väga in.
Det gäller framför allt ungdomar och invandrare. Arbetslösheten inom dessa två grupper är besvärande hög. Restaurangnäringen är dock en av de branscher som alltid kan erbjuda enkla arbeten för den som saknar utbildning eller som är ny i landet och inte kan språk och seder.
Kritiken mot reformen går ut på att vi får ut alldeles för få jobb för de investerade miljarderna. Men kanske är det väl investerade pengar när vi ser till målgruppen. Det är ett sätt att skapa ett utrymme för en grupp som har ett skriande behov av att få in en fot på arbetsmarknaden. I dag är det många i denna grupp som pendlar mellan utbildningar och praktiktjänster hos Arbetsförmedlingen, men aldrig får ett riktigt jobb. I det perspektivet är det helt klart bättre att lägga pengarna på en skattesänkning än på ännu mer av dåligt fungerande arbetsmarknadsåtgärder.
Från socialdemokratiskt håll har det föraktfullt fnysts åt reformen.
Ska vi få billigare hamburgare i stället för en ordentlig sjukvård?
Samma parti talar dock om att sociala investeringar ger utdelning på sikt. Satsningar på vård, skola och omsorg är inte bortkastade pengar, utan något som betalar sig så småningom. Sänkt restaurangmoms är just en sådan - en investering i arbetslösa ungdomar och invandrare. Vi kommer att få tillbaka pengarna den dag dessa är etablerade på arbetsmarknaden.