Det är oroligt på många av världens finansmarknader. Oron och börsfallen har fortsatt efter helgen. I Asien var det röda siffror, om än inte i den omfattning som först var befarad. Stockholmsbörsen rörde sig vingligt när handeln öppnade på måndagen. Mest var det fortsatt tapp. Svensk ekonomi är konjunkturkänslig och exportorienterad. Att stockholmsbörsen och svensk ekonomi drabbas är oundvikligt.
Ekonomiska svårigheter, av den typ vi nu ser, är komplexa och långtgående. Förslag på enkla och svåra lösningar avlöser varandra. Den politiska och ekonomiska luften blir tjock av motsägelser, med spekulativa skuggor och dimridåer. Oron på världens börsmarknader drivs både av psykologi och konkret ekonomiskt tänkande. Rationella affärer och irrationell panik skiljs åt av en tunn vägg, som är det förtroende för ekonomin som ett lands ledning kan uppehålla.
Europeiska centralbanken har sagt sig vara villig att ställa upp med stödköp av statsobligationer. Italienska och amerikanska regeringar har sagt att de kommer att vidta åtgärder, men vilka är vagt. Just mot Italien riktas många oroliga blickar. Landet ses alltmer som en ekonomisk paria med sin skuldkris.
Världsekonomin har sedan början av året mött motvind. En rad händelser har gett upphov till det. Jordbävning och tsunamin i Japan, ökade oljepriser och energipriser som resultat av oron i den arabiska världen samt stora underskott för euroländer. Fokus för statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg, bör vara att ställa i centrum de saker de från Sveriges utgångspunkt kan kontrollera.
Budgetpropositionen läggs i höst, hur oroligheterna påverkar den återstår att se. Det som Sverige gynnades av under krisen 2008-2009 var att det inte fanns en politisk osäkerhet som lades till den ekonomiska. Med regeringen i minoritet finns nu en sådan komponent.
Det är vid sådana här tillfällen som den starka regeringsmakten behövs. Att regeringen vid finanskrisen inte föll för lockropen från opposition och andra som skrek om "för lite, för sent och mer", visade sig vara ett lyckligt drag. Sverige har nu ett utgångsläge som är starkare än de flesta andra europeiska länderna. Försiktighet, stabilitet och säkerhetsmarginaler är vad som behövs.
Inklämt av euroområdets ekonomiska problem den amerikanska skuldkrisen riskerar den återhämtning som svensk ekonomi sett det senaste året att sakta ner. Finansminister Anders Borg har stort förtroende i Sverige och utomlands, men kan inte göra så mycket åt euroländernas och USA:s problem. Det är något de måste lösa själva. Det Borg kan göra är att fortsätta med en politik som syftar till att skapa företag och jobb, som i sin tur skapar konsumenter. Det bör kommande budget handla om.