45.000 lärare vid 1 .700 skolor runt om i landet har under halvåret satt betyg på sina elever. Men nu kan Riksrevisionen i en rapport visa att betygssättningen fungerar dåligt då det är problem att nå en likvärdig betygsättning. Skolverket har försökt med styrning för att skapa mer likvärdiga betyg, men Riksrevisionens granskning visar att det behövs mer för att nå fram.
Granskningen visar på att Skolverkets metoder inte fått det genomslag hos lärarna som önskats. Återrapporteringen har varit att både lärare och rektorer inte haft tid att bruka stödmaterialet från Skolverket. Här behövs mera uppföljning från myndighetens sida för att se att hur lärarna och rektorerna arbetar med stödmaterialet för att uppnå de uppsatta målen. Ett annat problem som Riksrevisionen konstaterar är att det finns för många mål och syften för att stödja likvärdig bedömning och betygssättning.
Grundskolan, dess lärare och elever, behöver mindre av byråkratiska anvisningar och mera av tydliga konkreta mål som enkelt kan följas för att skapa likvärdighet. Dessutom behövs rejäl granskning, utvärdering och uppföljning av friskolorna och deras betygsättning för att hindra olika former av betygsinflation och rent betygfusk.
Det som är statens viktigaste styrinstrument inom skolpolitiken är lärarutbildningen och fortbildningen av lärare. Ett problem är då att lärarutbildningen lämnar en del övrigt att önska, eleverna själva vittnar om låga krav. Det som behövs är mera av utbildning i hur man sätter betyg, hur kunskap utvärderas och prov konstrueras. Betyg har visat sig sättas utifrån olika kriterier på olika skolor. En av konsekvenserna har blivit att betygen slår så att många unga elever läser om kurser på komvux direkt efter studenten. Därför är regeringens nya skolpolitik välkommen, med flera och tidigare nationella prov och betyg. Framför allt det nya betygssystemet som, till skillnad mot det gamla, kommer vara mer rättvist och rättssäkert. Betygsskalan utökas så att det tidigare betygssystemet med fyra olika grader utökas till sju, fem godkända betyg och två underkända.
Det är välkommet att en av regeringens hörnpelare i skolpolitiken är att fokus sätts på kunskap och tydliga besked till elever och föräldrar om hur det går i skolan. Spretande mål och för mycket tittande på skolans tilläggsuppgifter får inte göra att skolan kommer bort från det som behövs, är viktigt och är kärnan i grundskoleäpplet: mer alfabet, matematiktabell, grammatik och ordning och reda i klassrummen.