Nu sänks kraven för att antas till polisutbildningen. Sänkta krav är inte nödvändigtvis dåligt och i detta fall är inte heller motiven fel. Dock finns risk att vissa värden underskattats.
Rikspolisstyrelsen har beslutat att ålderskravet ska sänkas från 20 till 18 år, att de fysiska kraven ska bli lägre och att det särskilda språktestet ska tas bort. Samtidigt försvinner även kravet på att ha skrivit högskoleprovet. Därmed är det enda teorietiska förkunskapskravet gymnasieutbildning med högskolebehörighet.
Motiven till de ändrade kraven är förmodligen flera. En tanke är sannolikt att sänkta krav kan öka urvalet och därmed mångfalden bland de antagna. Naturligtvis är det bra med en poliskår som speglar samhället, men mångfald är bara en av flera viktiga faktorer för en välfungerande polis med högt förtroende. Alla betydelsefulla värden måste balanseras mot varandra.
I praktiken kommer de sänkta kraven förmodligen inte innebära någon större skillnad. I den senaste antagningsprocessen, med kursstart januari i år, hade polisutbildningen 6.787 sökande till 402 utbildningsplatser. Förutsatt att rekryteringsenheten gör sitt jobb rätt - och antar dem med bäst meriter - kommer sänkta ansökningskrav ha liten eller ingen påverkan. Men oavsett vad utfallet blir i praktiken är det rimligt med formella minimikrav som garanterar en hög lägstanivå.
Frågan är om de sänkta språkkraven, med lägst godkänt betyg i gymnasiekursen Svenska B, kan säkerställa en tillfredställande mininivå? I arbetet som polis är svenska språket grundläggande, liksom i rättsväsendet i övrigt.
Ett missförstånd vid en anmälningsupptagning eller ett syftningsfel i nedtecknandet av ett förhör kan få drastiska konsekvenser, både omedelbart och längre fram i rättskedjan. Att poliser kan behärska svenska är därför viktigt av rättsäkerhetsskäl. Undermåligt språk kan i värsta fall leda till att en oskyldig person döms. I bästa fall till mer krångel och besvär i en redan ineffektiv organisation.
Antagningskrav är dock inte det enda verktyget för att säkerställa en hög lägstanivå. Det torde vara fullt möjligt att återinföra svenska som ämne i polisutbildningen eller att helt enkelt integrerar språkkrav vid befintlig examination, i likhet med juristutbildningen - som faktiskt har samma antagningskrav som polisutbildningen nu får.
Häromveckan kritiserade JO en handläggare på Försäkringskassan. De språkliga bristerna i ett ärende bedömdes som så allvarliga att innehållet blev "obegripligt". Sådant får överhuvudtaget inte förekomma gällande myndighetsutövning, men i synnerhet inte inom rättsväsendet. Det kräver höga krav.