Arbetslösheten i många EU-länder är skrämmande hög. Då vill den svenska regeringen med miljöminister Lena Ek (C) i spetsen radera ut ytterligare europeiska jobb, med motiveringen att det är bra för klimatet och ger extrapengar till EU-ländernas statsfinanser.
Det handlar om EU:s system för handel med utsläppsrätter, ETS. När det infördes 2005 var tanken att möta klimatproblemet och minska utsläppen av växthusgaser med en marknadsliberal modell. Varje år släpper EU ett bestämt antal utsläppsrätter till "den handlande sektorn". Vissa delas ut gratis och andra auktioneras ut. Företagen måste ha utsläppsrätter som motsvarar den mängd koldioxid de släpper ut. Med tiden släpper EU färre utsläppsrätter. Företag som kan minska sina utsläpp på ett smart sätt säljer sina utsläppsrätter till företag som bedömer att utsläppsminskning skulle bli dyrare än att köpa utsläppsrätter. Poängen är att den fria handeln styr utsläppsminskningarna dit de är kostnadseffektivast. De totala utsläppen minskar med minsta möjliga skada på tillväxten.
Men de senaste åren har utsläppsrätterna blivit billigare än vad EU:s politiker tänkte sig. Orsakerna är två: Företagen har varit duktiga på att minska sina utsläpp, men framförallt har den ekonomiska krisen sänkt efterfrågan på utsläppsrätter. När företag går i konkurs eller drar ned på produktionen släpper de ju också ut mindre koldioxid.
Det låga priset på utsläppsrätter just nu innebär alltså inte att den handlande sektorn i EU släpper ut mer koldioxid än planerat. Ändå är klimatpolitikens tagelskjortor missnöjda. För dem är det viktigt med symboliken, att det svider att släppa ut, att det gräver djupa hål i plånboken. Därför har EU-kommissionen föreslagit att EU ska skjuta upp auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter från perioden 2013-2015 till perioden 2019-2020.
I går meddelade miljöminister Lena Ek att regeringen ställer sig bakom kommissionens förslag och ska försöka påverka andra länder som Tyskland att göra detsamma.
Det är beklämmande. Regeringen vågar inte lita på att en marknadsekonomisk modell kan minska utsläppen. En kraftig konjunkturnedgång räckte för att få Lena Ek att ropa på prisreglering och intervention.
Värst är att Ek menar att prisregleringen skulle få en "positiv bieffekt" genom att stärka EU-ländernas statsfinanser. Intäkterna från utsläppsrättsauktionen fördelas till EU-medlemmarna, så visst skulle de få mer pengar om priset steg.
Men samtidigt skulle arbetslösheten stiga, eftersom ännu fler företag skulle slås ut av en politiskt styrd höjning av utsläppsrättspriset. Färre jobb men mer pengar till statskassorna att betala arbetslöshetsersättning med - det är varken marknadsliberalt eller arbetslinjemässigt.