Kunskapsklyftorna bland vuxna i Sverige ökar. Det innebär problem för Socialdemokraterna, som länge har hävdat att vi ska konkurrera med innovation, kunskap och höga löner.
När SCB presenterade den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter, PIAAC, tog nyhetsredaktionerna framförallt fasta på att Sverige är bäst bland de 23 undersökta länderna när det gäller att lösa problem med hjälp av en dator. Att Sverige presterade bland de bästa länderna även i läsförståelse och räknefärdighet framkallade också självbelåtna kommentarer.
Men PIAAC-resultaten bör väcka oro. Samtidigt som Sverige har hyfsat höga genomsnittsresultat, har vi större skillnader inom befolkningen än andra länder.
De allra största skillnaderna finns mellan utrikes och inrikes födda.
Sverige som helhet har genomsnittliga poäng på 279 (av maximala 500) i både läs- och räknefärdigheter. Det motsvarar provkonstruktörernas nivå 3. Men utrikefödda snittar 54 poäng sämre än inrikesfödda i läsförståelse, och 56 poäng sämre i räknefärdigheter. Personer som invandrat de senaste sex åren snittar under 200 poäng i både läs- och räknefärdigheter, vilket motsvarar nivå 1 eller mycket rudimentära kunskaper.
Naturligtvis är de utrikesfödda ingen homogen grupp. De som är födda i Nordamerika och västra Europa har nästan lika höga snittpoäng som inrikesfödda, medan de som är födda i Nordafrika och Mellanöstern har de sämsta resultaten.
Detta får konsekvenser för svensk arbetsmarknad. Och regeringen har nog förstått det, eftersom man genom sänkt krogmoms och Rutavdrag velat stimulera en tjänstesektor med många arbetstillfällen för lågkvalificerad arbetskraft.
Socialdemokraterna spjärnar dock emot. Tidigare Mona Sahlin och nu Stefan Löfven upprepar mantran om att Sverige ska konkurrera med innovation, kunskap, spjutspetskompetens och höga löner – som om lågkvalificerade jobb helt kan ersättas med högkvalificerade.
När en växande andel av befolkningen har bristande läs- och räknefärdigheter är det ohållbart. Visst kan man säkert höja kunskapsnivåerna en del genom satsningar på SFI och Komvux, men knappast sluta klyftorna helt. Därför behöver Sverige fler arbetstillfällen för okvalificerad arbetskraft. Annars kommer en växande del av befolkningen att behöva livstidsförsörjning från skattebetalarna. Det både skapar motsättningar i samhället och ger mindre utrymme för andra välfärdsåtaganden.
Historikern Niall Ferguson säger att de nordiska välfärdssystemen bygger på att arbetskraften är socialt homogen (Neo nr 5). PIAAC visar att den inte längre är homogen, åtminstone inte kunskapsmässigt. Socialdemokraterna måste inse det.