På söndag är det dags att återgå till normaltid igen. Själva idén med sommartid har vi engelsmannen George Vernon Hudson (1867-1946) (som emigrerade till Nya Zeeland med sin familj 1881) att tacka för. Den unge Hudson arbetade skift och ägnade sin lediga tid åt att dokumentera sitt nya lands flora och fauna vilket gjorde honom uppmärksam på vikten av dagsljus utanför arbetstid. 1895 presenterade han en skrift med sina idéer om säsongsbundna tidsjusteringar för Wellingtons filosofiska samfund.
I Europa följdes detta av engelsmannen William Willett. År 1907 skrev han ”Slöseriet med dagsljuset”, en pamflett där han framförde ett förslag om att skjuta fram tiden med 80 minuter under sommaren för att bättre utnyttja dagens soltimmar. Kvällarna skulle bli ljusare och medborgarnas produktivitet skulle öka. Dessutom skulle man spara in utgifter på kvällsbelysning.
1916 infördes sommartid av Tyskland och dess allierade samt av bland andra Storbritannien och Sverige. De svenska lantbrukarna var dock minst sagt missnöjda så försöket avbröts och det dröjde ända till 1980 innan sommartid infördes igen.
Beslutet om att införa sommartid i Sverige föregicks av samma betänkligheter som Willett hade i Förenade kungariket i början på förra seklet – men när tiden, ordagrant, var en helt annan. De marginella energibesparingar man ville uppnå i Sverige kunde man redan då sommartid återinfördes ha åstadkommit på andra sätt än att alla medborgare skulle tvingas ställa om klockorna två gånger om året.
Effekterna av omställningen kan debatteras fram och tillbaka. Energibesparingen går om intet eftersom den extra tiden med dagsljus ökar mängden energikrävande aktiviteter. Trafiksäkerheten har i en studie visats försämras just vid omställningen till sommartid medan andra studier inte kan fastställa detta samband. Andra studier visar att det ökade utnyttjandet av soltimmar leder till färre olyckor över sommaren.
Hälsoeffekterna varierar också. En undersökning från 1999 visade att sommartiden ökar omsättningen för sport- och fritidsbranschen med tre procent. En annan studie har å andra sidan visat att sommartid även resulterar i en marginell ökning av hjärtinfarkter. Det är dock inte bara människor som påverkas utan även djur. Exempelvis har kor som är vana att mjölkas en viss tid inte nödvändigtvis samma förutsättningar att anpassa sig till omställningen som människor.
Effekterna av sommartid synes alltså vara försumbara. Den verkar inte vara strikt rationell. Någon gång per år kommer ett fåtal att komma för sent till jobbet och skäms lite, någon gång kommer somliga en timme för tidigt och grinar illa av det skälet. Sommartid är helt enkelt en av livets små imperfektioner. Den orsakar små kaotiska krusningar på vardagens stillsamma vattenyta och gör därmed tillvaron lite mer uthärdlig.