Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Häromdagen röstade riksdagen för andra gången om "En reformerad grundlag". Sju av riksdagens partier står enade bakom förslaget som följer på flera år av utredning och överläggningar. Trots att reformen är den största konstitutionella ändringen på över 30 år har den fått väldigt lite uppmärksamhet. Det är synnerligen beklagligt då det är en viktig reform. Sverige har, i likhet med stora delar av resten av världen, utvecklats i riktning mot ökad individuell frihet, starkare skydd för rättigheter och fördjupat internationellt samarbete. Den nya grundlagsreformen speglar just förhållandet mellan individ och stat i det moderna Sverige och slår även vakt om Sveriges plats i den moderna världen. Fri- och rättighetskatalogen i regeringsformen utökas med skydd för opartiska rättegångar och för den enskildes privatliv. För att försäkra att de grundläggande fri- och rättigheterna ska få fullt rättsligt genomslag avskaffas även det så kallade uppenbarhetsrekvisitet. Det medför att domstolarna inte längre får tillämpa föreskrifter som strider mot bestämmelser högre upp i normhierarkin. Sverige har sedan länge varit en ivrig aktör i det internationella samarbetet och är med i ett flertal internationella organisationer av stor vikt. I regeringsformen införs nu en paragraf om att Sverige är medlem i Europeiska unionen, deltar inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt "i andra sammanhang i internationellt samarbete". Det har fått riksdagens senaste partitillskott att gå i taket. Sverigedemokraterna hävdar att Sverige nu skulle ha svårare att gå ur EU. I den mån det har någon som helst giltighet rör det sig närmast om någon månad. Snarare handlar det om att tydliggöra Sveriges internationella engagemang och den betydelse det har. Medlemskapet i EU och vad det innebär för internationell integration är grundläggande för Sverige i dag. Det förtjänar att nämnas i grundlagen. I bästa fall kanske det leder till eftertanke i fall av hastiga opinionssvängningar. Andra förändringar innefattar att lagrådet nu måste konsulteras när lagförslag faller inom dess område; det blir lättare att få till stånd kommunala folkomröstningar; samerna får stärkt ställning som "folk"; och individualismen stärks genom att andra kultur- och samfundsliv än majoritetens nu måste främjas. Reformen omfattar dock många fler exempel och även en modernisering av språket i regeringsformen. Tack vare förändringarna är regeringsformen nu, mer än någonsin tidigare, till för folket. Den begränsar statens makt gentemot individen i vissa avseenden och tydliggör den i andra. Det är ett välbehövligt och värdigt ansiktslyft för en något sliten 36-åring.
