Gästen: Fritt val är inte problemet

Politik2013-03-01 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

DET FRIA SKOLVALET ger ökad segregation, rapporterade Ekot i går. Det stämmer kanske. Det fria skolvalet, som infördes 1992, låter ju engagerade och pålästa föräldrar välja den bästa skolan till sina barn. Vi som gick i skolan på 1980-talet minns alternativet. Då kunde bara föräldrar med riktigt mycket pengar välja skola till sina barn, genom att köpa villa eller bostadsrätt i "rätt" område.

Alternativet till det fria skolvalet är nämligen närhetsprincipen; att barn placeras i den skola som ligger närmast hemmet. Det är märkligt att många hellre vill se boendesegregerade än valfrihetssegregerade skolor. Att utnyttja det fria skolvalet kräver inga pengar, bara engagemang och inläsning. Att välja skola när närhetsprincipen gäller är däremot en fråga om förmögenhet.

Det finns också en tredje möjlighet, som aldrig har diskuterats på allvar i Sverige: Skolornas elevunderlag kvoteras och lottas fram så att de är perfekt balanserade socioekonomiskt och etniskt, och sedan bussas elever mellan bostad och skola. Segregationen bryts effektivt, och föräldrarnas möjligheter att välja utplånas totalt.

Sannolikt är det därför bussningsmodellen aldrig har varit aktuell i Sverige. Att göra ansträngningar och uppoffringar för sina barns bästa är en mänsklig drift. Att ta ifrån föräldrar alla möjligheter att påverka vilken skola barnen hamnar i blir helt enkelt för sovjetiskt.

Visst är skolsegregation ett problem. Men jämfört med en ekonomiskt baserad segregation eller lottens diktatur är dagens fria skolval överlägset. Forskaren som ondgjorde sig över det fria skolvalet i Ekot, och antydde att svenska medelklassföräldrar gör rasistiska skolval, har dessutom tidigare visat sin politiska agenda.

Antydningarna om rasism saknar grund. I den mån svenska föräldrar väljer bort mångkulturella skolor beror det kanske på det en mamma sade i Ekot: Oro att lärarna inte ska hinna med det egna barnet, när många klasskamrater inte kan svenska språket.

Men det kan också handla om att skolor med högutbildade och resursstarka föräldrar blir bättre, för att dessa föräldrar ställer krav. I ett deprimerande reportage om lärarutbildningens förfall (Lärarnas Nyheter 15/11 2012) förutspår professor Donald Broady en social klyvning av den svenska skolan. Överklassen och en stor del av medelklassen kommer att reagera på okunniga lärare och felstavade veckobrev, och det kommer att växa fram särskilda skolor för de bemedlade eliternas barn, tror han.

Det finns bara ett sätt att motverka en sådan utveckling, och det är inte strypt valfrihet. Politikerna måste ta sitt ansvar, skolorna bli bättre och lärarna skickligare. En hög lägstanivå förhindrar framväxten av elitskolor.