UNDER MÅNGA år var Jan Björklund (FP) den enda som talade om betygsinflationen i svensk skola. Förra veckan blev det plötsligt vänsterns favoritämne, efter att DN visat att friskolegymnasier i Stockholm i högre utsträckning än de kommunala gymnasierna sätter slutbetyg som är högre än elevernas betyg på de nationella proven.
Friskolor är ett elände som leder till betygsinflation, blev vänsterns väntade slutsats.
Men skolors inbördes konkurrens om eleverna - och därmed skolpengen - är bara en av fyra inflationsdrivande faktorer. Konkurrensfaktorn gäller för övrigt inte bara friskolor. Skolverkets statistik visar att även många kommunala skolor sätter misstänkt höga slutbetyg om man jämför med resultaten på de nationella proven.
De övriga inflationsdrivande faktorerna är:
* Luddiga betygskriterier, en följd av den förhärskande pedagogiska ideologin att skolan ska förmedla helhetstänkande, reflekterande och kritiskt ifrågasättande i stället för enkelt mätbara faktakunskaper och färdigheter.
* Betygsutfall som lönekriterium, en följd av att ängsliga rektorer inte vill hamna på tidningarnas "sämsta skolorna"-listor och få kritiska frågor från kommunpolitiker. Därför pressar de sina anställda att sätta glädjebetyg med hjälp av lönesättningen.
* Rättighetstänkandet, en följd av kränkningshysterin. Ett dåligt betyg anses kränka eleven och ett bra betyg ses om en rättighet, oavsett vad eleven presterat.
Bör man då avskaffa betygen och sköta all antagning till vidare utbildning med inträdesprov och högskoleprovet? Nej, eftersom betygen är en viktig disciplinerande och motiverande faktor i ett skolsystem där nästan alla andra disciplinåtgärder är borttagna. Dessutom visar undersökningar att betyg förutsäger framtida studieframgångar bättre än vad högskoleprovet gör; sannolikt för att betyg också mäter arbetsinsats. Studieframgång beror mer på arbetsinsats än på ren begåvning ju högre upp i utbildningssystemet man kommer.
Ett alternativ är att låta externa examinatorer testa och genomföra prov med eleverna, och sedan sätta alla betyg. Problemet med ett sådant förfarande är att elever som lider av provfobi kommer att underprestera vid examenstillfället, samt att arbetsinsatsen och lektionsaktiviteten försvinner ur betygssättningen.
Därför bör lärarna fortsatt sätta betyg, men dessa bör balanseras av betyg som sätts av externa examinatorer. I viktiga ämnen som svenska, engelska och matematik får eleverna helt enkelt dubbla betyg .
En sådan reform skulle kosta pengar, men den skulle leda till rättvisa och likvärdiga betyg. Skolor som strösslar med toppbetyg i pr-syfte skulle avslöjas, och elever som vill ha kunskaper i stället för uppblåsta ballongbetyg skulle söka sig till skolorna med höga examinatorbetyg.