NÄR KLOCKORNA ringer in 2013 väntar ett yrväder av skattehöjningar landet som redan har ett rekordhögt skattetryck.
Hela 89 kommuner och åtta landsting väljer att höja sina skatter vid årsskiftet. Detta innebär att invånarna i var tredje kommun får betala mer i kommunalskatt, 44 procent av Sveriges befolkning, enligt en sammanställning av Statistiska Centralbyrån, SCB.
Den genomsnittliga kommunalskatten hamnar på 31,73 procent nästa år, jämfört med 31,60 procent nu.
I vågskålen ligger äldreomsorg, skola och andra kommunala verksamheter som sägs behöva mer resurser.
Socialdemokrater brukar ofta skrämmas med Moderaternas påstådda systemskifte. Men enligt SCB:s rapport blir sådan skrämselpropaganda svår att ta på allvar.
Partifärg ser ut att vara av sekundär betydelse. Både Socialdemokrater och Moderater kan höja skatter.
De största höjningarna av kommunalskatten genomförs i Habo kommun. Där innehar Moderaterna posten som kommunstyrelsens ordförande. Är detta nya Moderaterna? Samtidigt är det i borgerligt styrda kommuner, om än få, som skatterna också sänks, vilket kan vara en god konsumentupplysning för väljare inför kommunalvalet 2014.
Höga kommunalskatter handlar mycket om att välfärden har systemfel. I valet mellan att höja skatterna och att prioritera i verksamheter lutar alltför många kommunalpolitiker åt att välja det förstnämnda.
Många kommuner har en dålig ekonomi med stora skulder, men kan inte alltid skylla på regering och stat. Flera av problemen är hemmagjorda, med stora utgiftsökningar och skulder. Men om nu inte redan rekordhöga skatter räcker för att finansiera kommuninvånares krav, hur ser då framtiden ut?
På sikt riskerar kommuner framtiden under sitt eget skattetryck.
Få kommunpolitiker talar om hur höjda skatter är farliga för samhällsekonomin. Det är inte heller kommunalråden som påverkas negativt av skattehöjningarna. Det är deras väljare som drabbas av skatterna. Människor får allt mindre beslutanderätt över sin arbetsinkomst.
Sverige beskattar fortfarande låginkomsttagare hårt, trots regeringens jobbskatteavdrag. Den skatt som belastar låginkomsttagare mest, näst moms, är kommunalskatt. För många kryper den nu allt högre upp. Därför vore det bättre med sänkta kommunalskatter.
I många kommuner finns det utrymme för skattesänkningar genom effektiviseringar. Det handlar då inte om att dra in på kommunanställda, utan om bättre och billigare administration.
Det går att sänka skatten.