UPPENBARLIGEN är det många som gillar sms-lånen. Tyvärr förmår alltför få betala tillbaka. I slutet av 2012 fanns det enligt Dagens nyheter drygt 70 miljarder kronor i obetalda sms-lån hos Kronofogden. Främst är det personer mellan 18 och 25 år som tar lånen, och av dem är var fjärde registrerad hos Kronofogdemyndigheten för indrivning.
Konsumentverket utfärdade nyligen en varning till tio av företagen i branschen. Det handlade främst om bristande kreditkontroll vid bedömningen av potentiella kunders återbetalningsförmåga. I stället för att bara titta på en vanlig kreditupplysning borde företagen enligt Konsumentverket även titta på färska uppgifter, exempelvis kundens lönespecifikationer och dennes aktuella utgifter.
Verket tycker också att flera av företagen har brutit mot reglerna för hur de får marknadsföra sig. De får inte uppmana kunden att ta en kredit, och de får inte heller betona att det går snabbt att få pengarna.
För att råda bot på problemen med sms-lånen vill regeringen nu göra all snabblåneverksamhet tillståndspliktig. Det innebär att de faller under samma regler som bankverksamheter med såväl in- som utlåning. I stället för Konsumentverket blir då Finansinspektionen ansvarig för tillsynen av sms-låneföretagen. På DN Debatt (5/2) skriver ministrarna Ask, Norman och Ohlsson: "Genom en sådan reform ges Finansinspektionen tillgång till sanktioner och kan utöva löpande tillsyn och kontinuerlig prövning av ägare och ledning. Finansinspektionen kommer till exempel att kunna ålägga verksamheterna sanktionsavgifter och besluta om att helt återkalla tillstånd".
Men Finansinspektionen har redan tillsyn av kreditverksamhet med exakt samma upplägg. Bankerna, som står bakom exempelvis elektronikföretagens kreditavbetalningar, har villkor som i mycket liknar sms-låneföretagens. Det går fort att köpa en produkt på avbetalning och räntan är ofta hög. Frågan är varför inte dessa verksamheter dras över samma kam.
Det är knappast vanligt att personalen på ett elektronikvaruhus ber kunden ta med de senaste månadernas lönespecifikationer, elräkningar och matkvitton för att kunna avgöra huruvida det kan bli ett köp av en mobil på avbetalning. Dessutom får elektronikföretagen utan vidare göra bombastisk reklam för sina produkter och de avbetalningsplaner som erbjuds.
Vid sidan av detta är det märkliga att kreditföretagen inte själva ser ett intresse av att skärpa sig. De kan ju omöjligt tjäna pengar om kunderna inte betalar tillbaka lånen. Vilket annat företag skulle se mellan fingrarna med kundernas förmåga att betala för den tjänst de köper?