Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Häromveckan höll påven sitt januarital till Vatikanens diplomatkår. I talet, som mest handlade om vikten av samarbete kring miljöfrågor, passade påven på att ge en känga till de länder som nyligen gett klartecken för samkönade äktenskap. Påven lyckades med det retoriska konststycket att beskriva gaybröllop som ett miljöproblem. Påven ska ha rätt att uttrycka sin åsikt om homosexualitet. Men i ett öppet samhälle måste han vara beredd att få svar på tal. Alla medborgare har lika stor rätt att kritisera sin nästas idéer, moral och uppförande. Lyckligtvis har vi just den rätten i västvärlden. Om vi inte råkar bo i irländska republiken förstås. Där trädde en ny lag i kraft vid årsskiftet. Enligt den ska det redan existerande förbudet mot hädelse utvidgas. Den som smädar påven eller en motsvarande potentat riskerar att få betala upp till 250.000 kronor i böter. Man behöver inte vara irländare för att rodna över lagen. I ett öppet samhälle är rätten att kritisera andras idéer central. Våra lagar ska skydda människor - inte idéer. Den idé eller den tro som inte tål kritik är inte mycket värd. Europa och västvärlden utgör ett historiskt unikum i det att vi får kritisera våra religiösa ledare och deras läror. Just traditionen av att ifrågasätta dogmer och auktoritet - ofta med hjälp av humor och ironi - har varit den kanske viktigaste nyckeln bakom västvärldens försprång framför andra civilisationer. Vissa religiösa företrädare argumenterar gärna för att trosfrågor har en särskild status, eftersom de har stor betydelse för enskilda. Att raljera och driva med religiösa föreställningar skulle enligt argumentationen vara särskilt kränkande och därför inte kunna försvaras med principer om yttrandefrihet. I själva verket är det tvärtom. Religionen behandlar sådant ingen människa kan veta något om. Eftersom ett religiöst uttalande inte går att bevisa kan vi heller inte motbevisa det. Om påven hävdar att homosexualitet är en synd är det fruktlöst att säga emot. Bättre då att driva med uttalandet, att kritisera hela tankesättet - att häda. Det var inte länge sedan svenska politiker efterfrågade förbud mot hädelse. För några år sedan motionerade riksdagsmannen och Livets Ord-medlemmen Mikael Oscarsson (KD) om att Sverige borde införa en religionsombudsman. Förslaget uppfattades av många som ett försök att återinföra den gamla svenska lagen om trosfrid. Just den irländska lagen skulle nog däremot inte falla Oscarsson i smaken. I den gäller skyddet mot hädelse inte sekter och kyrkor som drivs som affärsverksamhet.
