Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Ingen vet riktigt vad, eller precis när. Men någonting viktigt hände i Europa under renässansen, eller kanske först senare, under upplysningstiden. En förändring ägde rum som banade väg för den industriella revolutionen och den mest enastående välståndsutvecklingen i världens historia. Ekonomhistoriker träter om detta. Det finns många faktorer som tycks spela in. Stärkt äganderätt, patenträtten, vetenskapsrevolutionen ... Italien och Storbritannien står ofta i fokus för analysen. I senmedeltidens norditalienska stadsstater och furstendömen blomstrade handel och kommers, intellektuella äganderätter instiftades, det moderna bankväsendet tog form. I England växte en modern parlamentarism fram, styre under lagen etablerades tidigt. Det är också här den industriella revolutionen har sitt ursprung. I efterkrigstidens Europa tilltog socialistiska och planekonomiska idéer i popularitet. Framtidens samhällen skulle planeras fram av "sociala ingenjörer". Nervositeten spred sig bland liberala intellektuella. Bland dem som manade till motstånd märks filosofen och senare nobelpristagaren i ekonomi Friedrich Hayek. Han inbjöd likasinnade intellektuella till krismöte. På ett hotell i de schweiziska bergen bildades så 1947 Mont Pelerin Society. Det mytomspunna men högt aktade sällskapet har träffats regelbundet sedan dess. I år stod svenska forskningsinstitutet Ratio som värd, när Mont Pelerin Society häromveckan arrangerade konferens i Stockholm. Bland de intressantaste talarna märktes den amerikanska ekonomiprofessorn Deirdre Nansen McCloskey. En efter en kritiserade hon de konventionella förklaringsmodellerna för västerlandets framgång. Den privata äganderätten är en viktig ingrediens i den mustiga mirakelbrygd som närde välståndsexplosionen, men inte tillräcklig. Vetenskapsrevolutionen är inte betydelselös, menar hon, men det dröjde fram till 1900-talet innan vetenskapliga framsteg kunde omsättas i industri och produktion. I stället för till Italien eller Storbritannien spårar hon det avgörande skiftet till Nederländerna. Det skifte som ägde rum någon gång under 1500-talet, menar hon, var inte ekonomiskt, tekniskt eller politiskt. Det var kulturellt. Det var synen på köpmannen som förändrades. I stället för att betraktas som en krämare möttes han eller hon plötsligt med respekt. Det går att tillämpa McCloskeys idéer på samtiden. Afrikas hopp, konstaterar hon, är framväxten av en borgerlig kultur som främjar företagande. Politiker kan göra mycket, både försämra och underlätta för näringslivet. Men det viktigaste är detta: Att människor hedrar sin lokala entreprenör.
