Vänner av underdebatterade ämnen lär finna särskild behållning av det senaste numret av Axess magasin. Temat är Går staten att styra? Få ämnen torde kunna tävla med statsförvaltningen vad gäller såväl vikt som frånvaro i samhällsdebatten.
Vanligen handlar debatten om staten om storlek. Bör den vara stor eller liten, gigantisk eller minimal? Det är inte oförståeligt. Storleksfrågan är direkt avhängig ideologiska preferenser, även om också dessa tar alltmer av en baksätesroll numera. Bakom dessa frontlinjefrågor återfinns dock ständigt frågan om hur staten faktiskt fungerar, eller inte fungerar.
Mats Svegfors, utredare och tidigare vd Sveriges Radio, är av uppfattningen att borgerliga inte har intresserat sig för hur staten rent praktiskt organiseras och drivs. Han menar också att detta kommer att leda till att Alliansen förlorar valet i höst. Även om han skulle ha rätt i sitt ursprungliga påstående är det tveksamt att hans slutsats håller för närmare granskning.
Mer läsvärd är då Svegfors skildring av tjänstemannaarvet som präglar kanslihusjuristernas verksamhet. Denna tjänstemannagrupp bär upp ett långvarigt arv som kan spåras åtskilliga århundranden tillbaka i tiden. Med sin nit garanterar de granskning och kvalitet i lagstiftningsprocessen på ett sätt som ingen annan del av förvaltningen förmår.
Kanslihusjuristerna är också ett utmärkt exempel på att det är möjligt med en organisation som litar på tjänstemännen. Bengt Jacobsson, professor i företagsekonomi vid Södertörns högskola, skriver om just detta som ett sätt skapa en mer funktionell statlig förvaltning över hela brädet. Politisk styrning, skriver Jacobsson, handlar just om att skapa organisatorisk infrastruktur. Görs detta på ett bra sätt bör den dagliga driften överlåtas till tjänstemännen.
Granskning är ett modernt honnörsord och inte utan anledning. Det är viktigt att se till att offentliga medel inte används hur eller till vad som helst. Men granskning kan göras på olika sätt och Jacobsson påpekar att mycket av dagens granskning sannolikt inte är produktiv. Risken är att man mäter endast det som är lätt mätbart och att förvaltningen anpassar sin verksamhet efter granskandet. Om granskning leder till att en välfungerande och effektiv verksamhet försämras för att göra den enkelt mätbar är något fel.
När Axess chefredaktör PJ Anders Linder intervjuar Fredrik Reinfeldts förre statssekreterare HG Wessberg är denne däremot mycket positiv till den svenska förvaltningen. Att frågan om förvaltningen inte varit mer framskjuten förklarar han med att projektet på statens område de senaste decennierna har varit att skapa ordning och reda i statens finanser. Det är en god iakttagelse. Det verkar dock som att flera politiker, framförallt på oppositionssidan, har börjat överge detta generationsprojekt, något som lär komma att straffa sig i den stundande valrörelsen.
Statlig förvaltning är ett sällsynt viktigt ämne. Ändå finns det, som Svegfors påpekar, ingen kvalificerad förvaltningsutbildning. Något för våra profileringssugna universitet att råda bot på.