Fritz Olsson kan bli kvar!
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Dessutom borde kommunpolitikerna i Luleå rimligen ta till sig att självaste länsantikvarien Britta Wännström hade en avvikande mening när man beslutade att husen inte ska bli byggnadsminne. Hon ansåg att de även ur ett nationellt perspektiv ska betraktas som synnerligen märkliga och uppfyller kraven för att bli byggnadsminne. Starka ord.
Anser diverse aktörer på den politiska sidan att de förstår bättre?
"Högt kulturhistoriskt värde av en rad skäl"
Vidare måste rimligen politikerna i Luleå också lyssna på kommentaren från Jan-Olov Westerberg, chefen för länsstyrelsens miljöavdelning, i anslutning till beslutet.
Han menar att husen "har ett högt kulturhistoriskt värde av en rad olika skäl" som några av de sista kvarvarande byggnaderna från den gamla handelsstaden Luleå.
"Ett av husen, spiktegelhuset, har en byggnadsteknisk intressant konstruktion. Miljön i kvarteret Hunden är en viktig del i Luleås stadsmiljö."
Men han tror ändå inte att byggnaderna nationellt sett har tillräckligt kulturhistoriskt värde för att betraktas som synnerligen märkliga. Och han framhåller också helt riktigt att frågan om ett bevarande nu ligger på Luleå kommuns bord. Något som en och annan politiker också tycks ha missat när de plötsligt betraktat länsstyrelsens bedömning som något slags utslag i Högsta domstolen. Glöm inte att det bara är byggnadsminnesförklaringen som bedömts efter anmälningar av två privatpersoner och hembygdsföreningen.
Om Spiktegelhuset från 1898, gatans äldsta, ska bevaras ska politikerna ta ställning till.
Kapitulerar sossarna inför storföretagare?
De här byggnaderna har helt klart ett kulturhistoriskt värde. Något som också underströks av Lina Karlsson, bebyggelseantikvarie vid Norrbottens museum, i en artikel i Kuriren för ett par veckor sedan. Sedan må kommunalrådet Karl Petersen (s) skrapa med båda fötterna och buga inför Norrporten som han menar "bara accepterar AA-lägen". Och numera verkar byggnadsnämndens ordförande Kaj Hedstig (s) också ha svalt kroken.
"Nu får vi vara rädda om det lilla som är kvar", säger han till NSD.
Kan totala kapitulationer inför storföretagare som inte vill ändra planer bli tydligare? Eller finns det ett uns motståndsvilja kvar någonstans ändå? Kanske till och med någon med tillräckligt stora öron för att kunna lyssna till experter också?