Friskole-nej ingen julklapp
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Ja, man kan förstås se lite olika på unga människors möjligheter till alternativ och utveckling. Det har också Monica Westman all rätt till. Men som kommunal tjänsteman passar det inget vidare med rena politiska ställningstaganden. Det gäller att kunna hålla isär rollerna. Att betrakta det som en julklapp att mura in elever i det kommunala systemet är allt lite väl magstarkt.
Starkt sug efter alternativ i Luleå
För en gymnasiechef är det känsligt att ansluta sig till en åsiktsinriktning som så tydligt finns främst inom ett av de politiska blocken. Vem hörde tidigare t f skolchefen Gunvor Selberg offentligt tala sig varm för friskolor när hon satt på den stolen innan hon och tidigare BUN-ordföranden Birgitta Lahti Nordström (s) startade friskolan Nya Läroverket?
Självklart är det djupt beklagligt att skolverket säger nej till en handfull friskolor på gymnasienivå i Luleå där suget efter alternativ till den kommunala skolan helt klart är mycket stort.
Se bara på grundskolan Nya Läroverket som startade i höstas med hela 320 elever - och flera fanns kvar i kön. NTI-gymnasiet har 270 elever. Nästa höst startar grundskolan Norrskenet med förre områdeschefen Mats Wikström som affischnamn och räknar också med att direkt undervisa 320 elever.
Inget evighetsbesked från skolverket
I stället för att jubla och se avslagen till nya friskolor eller utökningar av program som julklappar borde naturligtvis Monica Westman fundera över vad som är fel inom det område hon ansvarar för. Man går ju inte in med ansökningar om en rad gymnasiefriskolor utan att först undersöka förutsättningarna. Lika lite som man startar en modeaffär på måfå. Och uppenbarligen har man kommit fram till att det finns underlag för flera friskolor på gymnasienivå.
Att skolverket ganska överraskande har sagt nej till nästan alla ansökningar är förstås inget evighetsbesked. Det känns nästan som om man vill ge nya gymnasiebyn en chans.
På flera håll lär man göra nya försök, på något kanske man också försöker sig på att överklaga även om tiden för det börjar bli lite kort om man vill ha igång verksamheten till hösten. Men motiven för avslagen är inte imponerande. Speciellt inte när man hänvisar till befarade negativa konsekvenser för skolväsendet i Luleå om IT-gymnasiet startar och NTI-gymnasiet får utöka med två program.
Det märkliga med avslagen är att de ger en känsla av att skolverket skyddar den kommunala skolan i stället för att se till elevernas bästa. Det är i så fall en helt ny linje om elevernas valmöjligheter och alternativ blivit en bisak.