Försvarsbudget med rätt ambitioner

För ovanlighetens skull fick försvarsmakten de medel de äskat i årets budget, men man måste fortsatt bli bättre på att hålla i pengarna.

Försvarslyft. JAS 39 Gripen lättar  från F21, Kallax. Nästa version blir dock onödigt dyr.

Försvarslyft. JAS 39 Gripen lättar från F21, Kallax. Nästa version blir dock onödigt dyr.

Foto: Sergeant Niklas Ehlén / Combat Camera

Politik2019-01-04 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Satsningarna på stärkt svensk försvarsförmåga, om än från mycket låga nivåer, gör avtryck på försvarsförbanden i Norrbotten. Som Norrbottens-Kuriren uppmärksammade häromdagen (29/12) är flygflottiljen F21 i Kallax Luleås femte största arbetsgivare. Garnisonen växer och som en konsekvens av återinförandet av allmän värnplikt kommer antalet som genomgår grundutbildning att öka från 80 till 250 nästa år och 200 året därefter.

Personalen på F21 och andra förband runt om i Sverige lär också vara nöjda med den M+KD-budget som röstades igenom i riksdagen i december. Budgeten tillgodoser försvarsmaktens äskande så att utbildning och övning kan fortgå som planerat. När hände det senast?

M+KD-budgeten för 2019 innehåller ett tillskott på 3,9 miljarder kronor och mer resurser till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarets radioanstalt (FRA) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt kompensation för övergångsregeringens planerade neddragningar.

Tillträdande regering bör dock, som vanligt, skicka med en stark uppmaning att försvarsmakten måste hålla i pengarna.

Försvarets brist på budgetdisciplin är en ständig huvudvärk. Svarta hål fortsätter att dyka upp. Pågående uppköp av försvarssystem har exempelvis inte valutasäkrats. Detta lär innebära fördyringar i miljardklassen under åren som kommer för inköpen av luftvärnsroboten Patriot och nästa generations JAS Gripen.

Enligt liggande budget kommer området Försvar och samhällsberedskap få 60 miljarder kronor år 2020 och det fastlagda målet om 2 procent av BNP på tio års sikt medför runt 100 miljarder kronor. Givet det osäkra säkerhetsläget kring Östersjön med ett Ryssland som rustar upp och uppträder aggressivt gentemot grannländerna är detta ett legitimt och realistiskt mål.

President Trumps växande krav på att EU:s Nato-länder tar ett större ansvar för sin egen säkerhet pekar i samma riktning. Även om få Nato-länder lever upp till ribban om försvarsanslag på minst två procent av BNP bör Sveriges ambitionen vara att nå försvarsorganisationens krav.

Tyvärr är det dock knappast troligt att målet om två procent uppfylls. Då är det ändå positivt att försvarsminister Peter Hultqvist (S) har arbetat aktivt med att knyta svenskt försvar närmare våra givna samarbetspartners däribland de nordiska grannländerna, Baltikum, Tyskland och Storbritannien.

Samarbetet har stärkts under den röd-gröna regeringen, Med vänskap följer dock förpliktelser att leva upp till sina åtaganden. Där har det brustit betydligt de gångna fyra åren.