Det ska börjas i tid. Det tycker i alla fall regeringen med utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i spetsen då den har lagt fram ett förslag om att göra förskoleklassen obligatorisk för alla 6-åringar (SR 3/8). Förhoppningen är att förslaget ska göra steget till första klass mer jämlikt då grunderna i att läsa, skriva och räkna lärs ut i förskolan.
Utbildningsministerns utspel är det senaste exemplet på att regeringen har fel fokus i skoldebatten. Till att börja med är det svårt att se vilken betydande skillnad som förslaget skulle få i praktiken då en överväldigande majoritet av alla svenska barn redan går i förskolan. Endast ett par tusen barn går i dag inte i förskoleklass.
Dessutom finns det goda skäl till varför en del föräldrar väljer att vänta med förskolestarten. En del barn behöver helt enkelt vara hemma lite längre och är inte redo. Alliansen är också kritiska till förslaget och vill hellre se att förskolan ersätts med fyraårig obligatorisk grundskola. Inte heller den idén är dock riktigt genomtänkt.
Problemen som svensk skola har att hantera kommer varken att mildras eller försvinna genom att utöka skolplikten, detta oavsett om det tionde året kallas årskull 0 eller förskoleklass. Problemet är att kvaliteten på undervisningen över lag är för låg. Om barnen lär sig för lite eller till och med fel saker i skolan gör ytterligare ett läsår varken från eller till.
I stället borde den politiska energin fokusera på att höja lärarnas ämneskompetens och skolans kunskapsfokus. Även här har regeringen visat tecken på bristande probleminsikt. Antalet högskoleplatser i Sverige utökades kraftigt för att möta det ökande behovet av pedagoger, men väldigt lite har gjorts för att höja nivån på utbildningen.
På en del lärarutbildningar har det fått till följd att antagningskraven är så låga att det räcker med högskoleprovets sämsta resultat för att komma in. Det borgar för att varken de bäst lämpade eller mest motiverade söker sig till yrket.
Lärarstudenter vittnar också om att det är alldeles för stort fokus på olika typer av teoribildningar om pedagogik som har litet att göra med hur verkligheten i klassrummen ser ut, samtidigt som det är för litet fokus på ämnena. Om ämneskunskaperna hos dem som ska lära ut är för låga drabbar detta givetvis eleverna.
Både regeringen och Alliansen måste sluta lägga fram reformförslag om svensk skola som skjuter vid sidan om målet. Styr skoldebatten dit den bör vara: Hur kan vi höja nivån på utbildningen och få lärare och utbildning i världsklass?