Säkerhetspolisen, Säpo, utför ett viktigt och komplicerat arbete för allas vår säkerhet. Att gripa rätt person, på rätt sätt och i rätt tid är svårt när man måste lägga pussel med olika bitar av information. Att den 22-årige man som greps i Boliden misstänkt för terrorbrott visade sig vara oskyldig är inte ett bevis på polisiär inkompetens.
Att polisen söker en person som är oskyldig är inte ovanligt. Men för att definitivt kunna avföra en person från utredningen krävs att polisen kan förhöra vederbörande. Att den misstänkte 22-åringen hängts ut som IS-terrorist får medierna ta ansvar för. Under polisens utredning råder förundersökningssekretess och känsliga uppgifter ska inte läcka ut.
Hade arbetet fått ske i fred skulle säkert polisen fått tag i den misstänkte utan att hans identitet blivit känd. Men det stora mediepådrag som eldades på av gripandena i Frankrike och Belgien, kombinerat med att säkerhetsläget i Sverige försämrats och terrorhotet graderats upp från nivå tre till fyra, gjorde att utvecklingen blev en annan.
Terrorhotet mot Sverige måste tas på allvar. Det är direkt farligt att förminska och vifta bort hotet från IS genom att få det till att det handlar om hjärnspöken hos Säpo. Den lättdiagnosticerade skadeglädje som nu visas Säpo, främst av vänsterdebattörer, är orättvis och i värsta fall farlig.
Säpo får bland annat kritik för att agera mot en misstänkt person på en biograf i Stockholm – överreaktioner som drabbar oskyldiga med ett misstänkt utseende sägs det. Det är dock värre med en polis som av rädsla för att göra bort sig underlåter att ingripa, när vi vet vilka dåd IS är kapabla till.
Om något så ger turerna kring 22-åringen några viktiga lärdomar för framtiden. Medierna måste respektera polisarbetet och vara återhållsamma med att publicera känsliga uppgifter. Polisen har också en del att fundera på kring sitt arbete. Att hitta en misstänkt person som bor i en lägenhet med sitt eget namn på dörren ska väl inte vara så svårt. Alla enskilda poliser har fått ett utmärkt tillfälle att fundera över konsekvenserna av läckt information.
Allt talar för att även Sverige tvingas leva med ett latent terrorhot, vilket ställer höga krav på underrättelsearbetet. Terrorismforskaren Hans Brun vid Försvarshögskolan har understrukit vikten av korrekt information och faran av att gripa folk, mer eller mindre, på måfå.
Kraven på Säpo ökar, vilket i sin tur kräver ökade resurser. Bättre beslutsunderlag kräver mer informationsinsamling, spaning, avlyssning, med mera. Politikerna måste därför anslå mer pengar till Säpo och se över befogenheterna vid spaning, för att förbättra precisionen i polisarbetet och förhindra terrordåd.