Sedan Sverige avskaffade den allmänna värnplikten 2010 har försvaret och Försvarsdepartementet satt sin lit till den frivilliga rekryteringen av soldater och sjömän.
I måndags redovisade Svenska Dagbladet en undersökning kring av rekryteringen som var betydligt dystrare.
Det nya yrkesförsvaret tycks ha svårt att både attrahera och behålla personal. SvD:s granskning av siffror från Försvarsmakten visade att minst sju av tio soldater i Sveriges nya yrkesförsvar hoppar av i förtid.
Efter alla förändringar på senare år är Försvarsmakten utmattad. Frivilligsystemet är ännu nytt och mer tid behövs för att verkligen bedöma på vilken nivå avhoppen hamnar när systemet stabiliserats. Utvecklingen är dock bekymmersam.
Det som behövs är uppmuntran, både ekonomisk och utbildningsmässig, för att rekryteringen ska nå målen.
Självklart måste lönerna, eventuella premier och jobbmeritering vara i acceptabel nivå för att kunna rekrytera och behålla de bästa.
Det är ekonomisk svångrem som gäller i statens finanser framöver, men en höjning av lönerna och tillräckligt ökade resurser för övningar och utrustning samt att Sverige inte backar från att lösa uppgifter utomlands skulle få en positiv inverkan på rekryteringen.
Det är inte lite våra politiker begär när de vill sända våra soldater ut i strid. Vill de därför ha en effektiv försvarsmakt har de en moralisk skyldighet att hitta pengar för en ordentlig finansiering.
Det innebär att ge soldater en lön att leva på och i nivå med vad som förväntas av dem.
Den radikala omstruktureringen av försvaret har alla kännetecken på en katastrof under utveckling. 2010 varnade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) för ökade kostnader.
Om de rådande höga avhoppstalen står fast krävs att betydligt fler, kanske dubbelt så många, antas till Grund-läggande militär utbildning, GMU.
Ett sådant scenario skulle gå stick i stäv med ett av skälen för yrkesförsvaret som var att spara pengar. Det skulle i sådant fall innebära ökade kostnader inom flera områden för att uppnå målen.
Det skulle bli ännu ett exempel på de enorma svårigheter Försvarsdepartementet stöter på i sin stora omarbetning av våra väpnade styrkor.
Regeringen bör tänka på det trovärdighetsgap som ändringarna inom Försvarsmakten skapat och aktivt ta itu med dessa frågor.
Stora organisatoriska förändringar är ofta komplicerade och allt faller inte alltid helt rätt ut. Regeringens stora styrka har ju varit att visa ödmjukhet och vilja att följa upp och tänka om.
Falsk ekonomi kallas en åtgärd som sparar pengar i början, men som under en längre tid gör att mer pengar slösas bort än sparas.
För en regering som är besjälad av ekonomisk ordning och reda, kommer det att visa sig vara djupt pinsamt om planen för den nya försvarsrekryteringen visar sig vara falsk ekonomi.