Enklare mota terrorn

Att Migrationsverket numera automatiskt skickar vidare uppgifter till Säpo om asylsökande gör det betydligt lättare att upptäcka säkerhetshot.

Bättre understöd. Säpo-chefen Klas Friberg måste ha ett tätt samarbete med Migrationsverket för att hålla reda på säkerhetshot inom landets gränser.

Bättre understöd. Säpo-chefen Klas Friberg måste ha ett tätt samarbete med Migrationsverket för att hålla reda på säkerhetshot inom landets gränser.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2018-07-31 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Att Säkerhetspolisen, Säpo, håller koll på människor som kan utgöra ett terrorhot känner de flesta till. Poängen är uppenbar; att terrordåd eller andra aktioner ska kunna avvärjas innan det är för sent. För ungefär ett år sedan blev förutsättningarna för uppgiften väsentligt bättre, då började Migrationsverket automatiskt skicka vissa uppgifter om alla som söker uppehållstillstånd till Säpo.

Av de uppgifter som Säpo fått in innan sommaren vill myndigheten utreda 200 personer vidare. Det handlar då om personer som efter första gallringen skulle kunna utgöra säkerhetshot. Oavsett om dessa personer får uppehållstillstånd eller inte kan Säpo alltså hålla ett extra öga på dem.

Att Säpo får uppgifter om alla asylsökande automatiskt är stor skillnad jämfört med det tidigare systemet. Då skickade Migrationsverket ärenden vidare först senare i de egna utredningarna, om handläggaren stötte på något intressant i personens bakgrund. Med det systemet var dock risken stor att extremister kunde undgå Säpos ögon - inte minst eftersom det krävde att Migrationsverkets personal, som inte är specialiserade på sådana ärenden, ringde i varningsklockan.

Nu har Säpo bättre möjligheter att själv fånga upp säkerhetshot bland de som söker asyl, samtidigt som myndigheten får mer tid att utreda, bevaka och eventuellt avråda från att personerna ges uppehållstillstånd. Att gallringen görs bland just asylsökande handlar inte om att misstänkliggöra en hel grupp, utan om att ha full koll på om personer som utgör en säkerhetsrisk tar sig in i landet.

Att 200 personer fångats upp i Säpos gallring talar sitt tydliga språk, men det ger också anledning till oro över hur många säkerhetshot som kan ha slunkit igenom innan Migrationsverkets automatiska uppgiftslämning inleddes.

Regeringen och Alliansen var således alldeles för sent ute med den överenskommelse som bland annat inkluderade de automatiska kontrollerna av asylsökande. Det borde ha skett allra senast då Säpo under några månader, från november 2015 till mars 2016, höjde terrorhotnivån till en fyra på den femgradiga skalan. Det krävdes dock över ett år och ett terrordåd innan regeringen genomförde denna viktiga förändring.

Säpo får ofta beröm för sitt arbete med att avvärja terrorhot i Sverige, och det är välförtjänt. För att myndigheten ska ha så goda förutsättningar som möjligt för att göra detta krävs dock att regeringen agerar snabbt nog. Det kan inte sägas om regeringen Löfven.