Rikspolischef Dan Eliasson bröt mot säkerhetsskyddsförordningen när han beslutade att ge ett privat företag okrypterad tillgång till polisens personal- och lönehanteringssystem Palasso. Reglerna är tydliga och trots Eliassons bästa försök att lägga ut dimridåer råder det ingen tvekan om saken. Ändå beslutade åklagaren att inte inleda förundersökning mot Eliasson.
Det är inte undra på att det kommer att sticka i ögonen hos många. Det finns likheter med hur Transportstyrelsens tidigare generaldirektör Maria Ågren klarade sig undan med ett strafföreläggande efter att ha lagt ut myndighetens alla uppgifter på icke säkerhetsklassad extern personal. Frågan som många ställer sig är om lagen verkligen gäller lika för alla.
Av allt att döma har Eliasson emellertid inte begått ett brott. Det hänger dock inte på hans agerande utan på den följande händelseutvecklingen. Åklagaren har tittat på brottet tjänstefel, vilket kräver myndighetsutövning. I och med att åklagaren har övertygats om att ingen information faktiskt har kommit i orätta händer har heller ingen lidit skada och någon myndighetsutövning kan inte sägas föreligga. Åklagaren har förvisso inte tittat på brottet vårdslöshet med hemlig uppgift, men där gäller princip. Enligt brottsbalken måste informationen ha befordrats, lämnats eller röjts. Om så inte är fallet finns heller inget brott.
Vill vi att lagen ska gälla lika för alla vore det fel att agera annorlunda mot rikspolischefen. Anledningen till magkänslan är att Eliasson alltid kommer för lätt undan. Eliasson åsidosatte it-säkerhetsreglerna och riskerade allvarligt rikets säkerhet för att spara pengar. En seriös uppdragsgivare skulle skicka honom på dörren omedelbart, men så inte regeringen.
Det verkar faktiskt inte finnas någonting som skulle föranleda statsminister Stefan Löfven (S) att ta sin skyddande hand från den skandalomsusade rikspolischefen. Eliasson fick knappast uppdraget för det utmärkta jobb han gjort för Migrationsverket och Försäkringskassan – han orsakade skandaler redan på den tiden. Han fick uppdraget tack vare sin partibok och att han lovade att genomföra Polisens största omorganisation någonsin utan att det skulle kosta något extra.
Sedan dess har han tagit ställning för förövare framför brottsoffer, lanserat armband mot våldtäkter och låter ännu en grupp aktivistiska tjänstemän göra vad de vill för att göra livet surt för jägare och sportskyttar. Regeringen gör inget och kommer inte att göra något. Han är ju en av deras egna. Då är det inte att undra på att många hoppades att han skulle dömas. Det är enkel förhoppning om att ansvar någon gång ska utkrävas.