Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
ELEVERNA är de stora vinnarna sedan Luleå har fått friskolan NTI-gymnasiet och när den fristående grundskolan Nya läroverket slår upp portarna till hösten. Och det gäller både elever i friskolor och kommunala skolor. Konkurrens sporrar och ger alltid bättre resultat.<br>Men i Nordnytt häromkvällen såg jag hur BUN-ordföranden Ingrid Norberg (s) i Luleå satt och suckade över situationen. Och över framgångarna för Gunvor Selbergs och Birgitta Lahti Nordströms Nya läroverket som fullt utbyggt får 400 elevplatser. Det var mun-giporna ner ?<br>Som schackpjäser<br>?400 elevplatser betyder att vi måste anpassa oss och plocka bort 400 platser ? om det inte blir en massa som flyttar in!?, menade Ingrid Norberg (s).<br>Ja, är det på det sättet som den kommunala skolan ska förändra verksamheten till nyordningen så blir det onekligen problem. Ska Ingrid Norberg och skol-chefen Sture Bryggman rusa runt och plocka elever mellan kommunala grundskolor inför varje hösttermin för att nå rätt balans så blir det cirkus. Både för elever och kvarvarande lärare ...Det är ju ändå inga pjäser som man flyttar runt på ett schackbräde.<br>Flexibilitet krävs<br>Det har alltid varit enkelt att beräkna behoven av utbildningsplatser. Inte minst i grundskol-an. Men så fort det sker en liten förändring så verkar skolpolitiker och tjänstemän drabbas av stora darren. Det är tur att inte Ingrid Norberg och Sture Bryggman driver en skoaffär. Då skulle de väl jobba utifrån att 37 kunder varje dag handlar för 7.150 kronor totalt och anpassa öppettiderna efter det. Utan stor-reor för att rensa lager och utan spännande nysatsningar för att locka nya kunder.<br>En viss flexibilitet och tanke-möda krävs faktiskt både i skolan och i skoaffären för att resultaten ska bli bra ?<br>Inget friskhetstecken<br>Självklart måste man successivt skära ner inom den kommunala skolan om eleverna rusar iväg till friskolor i stället. Men man måste också möta konkurrensen genom att försöka erbjuda bättre och mer tilltalande koncept. I annat fall är slaget snart förlorat ?<br>Och någonting är inte bra inom den kommunala skolan i Luleå, när elever som ska börja i sjuan redan köar för att få en palts i Nya läroverket. Och när ett 60-tal lärare redan har lämnat intresseanmälningar till de 15 tjänster som erbjuds till att börja med. Situationen var likartad när NTI-gymnasiet sökte lärare.<br>Borde inte skolstyrelsens ordförande Ingrid Norberg i första hand reagera på dessa siffror och fundera över vad som är fel i den kommunala skolan och vad som bör ändras på för att göra den attraktivare. Likaså skolchefen Sture Bryggman. Det blir ju ändå inte en sådan rusning bara för att man tycker att det är spännande med nya friskolor ?<br>Sossar engagerade<br>Ett par veckor efter det att jag hade börjat skriva i Kuriren år 2000 så sa socialdemokraterna nej till friskolor därför att de ansåg att dessa skapade A- och B-skolor och talade om sociala skiktningar.<br>Motståndet känns lika starkt nu. Trots att den tidigare socialdemokratiska BUN-ordföranden Birgitta Lahti Nordström tillsammans med tidigare tilltänkta skolchefen Gunvor Selberg nu startar friskola. Och trots att Lahti Nordströms företrädare Jonas Lundström (s) idag är engagerad i ett entreprenadgymnasium som friskola.<br>Ett välkommet nytänkande som dock inte alls tycks ha slagit rot i det socialdemokratiska partiet. Där vill man ha ett skolmonopol som innebär att dåliga kommunala skolor lever vidare och att bra friskolor läggs ner eller aldrig öppnas. Och ingen verkar fundera över att dåliga friskolor automatiskt för-svinner därför att de inte får några elever och självdör ?<br>Men borde inte även dåliga kommunala skolor självdö, Ingrid Norberg! Om man ser till elevernas bästa, alltså.<br>bo.ostman@kuriren.com
