– Det krävs stora investeringar i elproduktion och elnät framöver. Elbehovet kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045. Det är ett resultat av omställningen för att klara klimatutmaningen. Pådrivande är elektrifieringen av industrin och transportsektorn. Fram till 2045 kommer dessutom cirka 100 TWh av dagens 161 TWh elproduktion att nå̊ sin ursprungliga livslängd i form av framförallt kärnkraft och vindkraft. Att klara elförsörjningen kommer att vara en enormt viktig fråga under lång tid.
Samtidigt har elförsörjningen i landet fått allt mer medial uppmärksamhet under senare tid. Vad vill ni tillföra?– Vi ser att det finns en risk att vi inte tar tillräckligt stora grepp kring leveranserna av el på lång sikt. Vi vill att det tas ett långsiktigt perspektiv på frågan. Det är en för stor fråga för kortsiktigt tjafs. Vi vill inte heller att debatten ska fastna på enskilda delar som produktion, nät eller effekt. Det gäller att se helheten.
Vilket scenario vill ni undvika?– Den stora risken är att vi är för långsamma med att ta våra strategiska beslut. Att verkligheten kommer ikapp oss. Att elektrifieringen av industri och transporter går snabbare än förväntat. Och att vi därmed får ett större problem med effektbrist om ett antal år. Utan stabil tillgång till el klarar vi inte vår konkurrenskraft, som är viktigt för att bygga ett välmående Sverige. Eller klimatomställningen. Elen är fundamental för att klara klimatomställningen. Den får vi inte sätta på risk.
Bland Svenskt Näringslivs medlemmar finns stora producenter och konsumenter av el. Kan inte marknaden och företagen klara elförsörjningen?– Det är otroligt viktigt att förstå hur marknaden fungerar. Det är inte bara kommersiella krafter som är inblandade. Företagen är beroende av stabila spelregler. Det tar 10–15 år bara för att få tillstånd på plats och att bygga en anläggning. Regionnätsägare kan inte heller investera hur mycket som helst, om inte de statliga stamnäten kan leverera kraften in. Om inte nätet har en kapacitet som är tillräcklig så blir ny produktion uddlöst.
Den senaste tiden har vi hört om fler företag som inte kan bygga ut på grund av elbrist, som Pågen. Hur är stämningen bland företagarna?– Jag har under det senaste året varit runt i alla regioner och bara under det här året har fokus på elförsörjningen ökat radikalt. I södra delarna av landet så står ett antal kommuner inför att inte kunna acceptera industrietableringar. Men problemet är större än så. Hur ska vi klara byggandet av nya bostäder eller serverhallar om det inte finns el?
Går det inte att importera elen som fattas?– Den el som eventuellt går att importera i en bristsituation är den som lätt går att slå på och av, då kan det mycket väl vara kolkraft. Och den blir inte bättre för miljön bara för att den produceras utanför landets gränser. Man kan inte heller bygga ett helt energisystem på att förlita sig på att det ska gå att importera el. En säker och stabil elförsörjning har varit en konkurrensfördel för svenska företag under lång tid.
Vem ska ta notan för samhällets elektrifiering?– Mycket av det här drivs på kommersiell grund. Sedan är det också en kombination av infrastruktur som staten står för. I slutändan faller notan tillbaka på användarna. Därför är det så viktigt att ta få på plats kostnadseffektiva och driftsäkra system, och ska vi få det måste vi sätta igång.