Kiruna kommun kommer överlägset sist i grenen billig kommunal drift, visar SKL:s tidning Dagens Samhälle. Kirunas ”mjuka” kärnverksamheter – förskola, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg och äldreomsorg – är enligt granskningen klart dyrast i landet.
Att Kiruna blir sist tycks inte bero på någon förutsättning som skulle missgynna just Kiruna i jämförelse med andra. Den standardkostnad som Dagens Samhälle tagit fasta på kompenserar för olikheter i ålderssammansättning med mera och ger alla kommuner möjligheter att jämföra sig med varandra.
Mätt på det sättet är Kirunas kärnverksamhet 29,4 procent dyrare än vad den borde vara. Särskilt äldreomsorgen och grundskolan sticker ut. Kirunas kostnader för äldreomsorg är hela 64,2 procent dyrare än vad de borde vara. Kostnaderna för grundskolan är 37,2 procent dyrare än vad de borde vara efter förutsättningarna. Även Gällivare, Luleå och Älvsbyn finns med bland de tio kommuner vars äldreomsorg är minst kostnadseffektiv. Arjeplog driver landets i särklass dyraste gymnasieskola. Och Gällivare har landets sjunde dyraste kärnverksamhet.
Med ökad valfrihet i välfärden har kommunerna fått se sina kärnverksamheter utsättas för en allt hårdare konkurrens. Vissa kommuner har haft svårt att anpassa sig till denna verklighet. Andra har välkomnat den. Till den senare kategorin hör Solna kommun. Solna har den högsta kostnadseffektiviteten av alla kommuner i Dagens Samhälles rankning. Och ingenting tyder på att förstaplatsen skulle bero på att kärnverksamheten håller en ovanligt låg kvalitet.
”Även om det inte är något självändamål att vara billigast så visar vi att det går att driva bra verksamhet för en låg peng”, sade Solnas kommunalråd Pehr Granfalk (M) till Dagens Samhälle.
Ett citat som borde tjäna som en tankeställare runt om i Norrbotten. Sambandet mellan ”mer resurser” och ökad kvalitet i kommuner och landsting är svagt.
Alla har vi olika åsikter om hur omfattande den kommunala sektorn bör vara. Oavsett om man vill ha en stor kommunal sektor och höga skatter eller en slimmad kommunal organisation och låga skatter borde alla vara överens om att medborgarnas pengar ska användas så vettigt och rationellt som möjligt. Både liberaler med skattesänkarbegär och socialdemokratiska skattekramare har gemensamt intresse av att varje skattekrona kommer till största möjliga nytta.
Vad tjänar ”satsningar” på vård, skola och omsorg till om man inte får valuta för pengarna?