I måndags gjorde 546 nya poliser sin första arbetsdag, varav 7 nya poliser påbörjade sin tjänst i Norrbotten. Dessa kommer tveklöst att utgöra ett välbehövligt tillskott – inte minst i en landsända där ett litet antal poliser förväntas täcka enorma ytor. Sverige har den lägsta polistätheten i Europa efter Danmark och Finland. Tyvärr går arbetet med att få fram nya poliser alldeles för långsamt, samtidigt som Polismyndigheten är satt under större press än på länge.
Den rödgröna regeringen har lovat 10 000 fler polisanställda
till 2024. Något justitieminister Morgan Johansson (S) gärna påpekar när gängkriminalitet, dödskjutningar och bombdåd kommer på tal.
Lägligt nog för regeringen ligger 2024 bortom nästa val, men i själva verket är det inte svårt att redan nu bedöma resultatet. Trots påkostade reklamkampanjer för polisyrket, färre fysiska tester, lägre begåvningskrav och utökat antal platser på polisutbildningarna så är det ett mål som kommer att bli oerhört svårt att nå.
Polistidningen (22/11) rapporterar visserligen om en nettoökning på 335 poliser det senaste året och att antalet poliser i november månad faktiskt är högre än innan Löfven-regeringen tillträdde 2014. Men något avgörande ”trendbrott” är det knappast frågan om. De yrkesverksamma poliserna utgör – sedan rekordmånga lämnat yrket i förtid – fortfarande en krympande andel av en växande befolkning.
I bästa fall skulle Sverige kunna nå 10 000 fler polisanställda år 2028, enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst som Moderaterna beställt.
Då räknar riksdagens utredare med att alla utbildningsplatser fylls från och med nästa år – något som inte lyckats hittills då merparten av de sökande antingen drar tillbaka sin ansökan eller misslyckas med att uppfylla de sänkta antagningskraven.
Polisens underbemanning påverkar inte bara
medborgarnas trygghet negativt. En undersökning från Polisförbundet från våren 2018 visar att underbemanningen också orsakar arbetsmiljöproblem för landets poliser, trots en hög smärttröskel och en stark lojalitet till sitt uppdrag.
Poliser som känner att det inte finns tillräckligt många kollegor för att kunna genomföra de uppgifter som förväntas göra. Polisbristen kan på så sätt bli en självförstärkande spiral, även om andra faktorer också medverkar. Som en dåligt förberedd och genomförd omorganisation, som skedde utan att några extra resurser tillfördes. Som bristen på lokala
karriärvägar. Och förstås en ogynnsam löneutveckling.