Sedan år 2012 beräknas enligt Säpo hundratals personer ha rest från Sverige för att strida med eller på annat sätt stödja terrorgrupper i Syrien och Irak.
Målet i Göteborgs tingsrätt är intressant ur ett rättsligt perspektiv. Det är inte klart hur den juridiska gränsdragningen ska göras. Brottsrubriceringen är terroristbrott, med folkrättsbrott och mord som alternativa yrkanden. Rättegången har också ett symbolvärde. När de terroriståtalade männen greps i somras poängterade inrikesminister Anders Ygeman (S) vikten av att terrorresenärer prövas under nuvarande lagstiftning (DN 23/7).
Regeringen och oppositionen har samtidigt i dagarna träffats för att skynda på arbetet med en ny terrorlagstiftning I det förebyggande arbetet mot radikalisering och rekrytering till terrornätverk som IS räcker emellertid inte lagstiftning.
Sveriges radio rapporterade nyligen (26/11) att Scott Atran, en av världens främsta forskare om psykologin bakom terrorism, talat inför FN:s säkerhetsråd om att ingen rörelse haft så stark dragningskraft som IS sedan andra världskriget. Enligt Atrans studier rekryteras 75 procent av alla utländska terrorstridande via nära vänner. 20 procent påverkas av familj och släkt.
När Mona Sahlin, regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, i veckan presenterade åtgärder framhöll hon att de som ansluter sig till IS har olika samhällsbakgrund. Det blir därför fel att enbart söka förklaringar i sociala skäl och utanförskap. Religionens roll ska inte underskattas.
För att fånga upp personer i riskzonen behöver arbetet ske lokalt i samhället. Där kan IS-rekryteringen bäst stoppas, förklarade Sahlin i Studio Ett (26/11). Sahlin föreslår en modell med kunskapshus. I Nederländerna och Danmark har detta gett resultat. Det förhindrar inte alla, men utan arbetet hade sannolikt fler rest iväg.
Kunskapshusen ska inte vara en fysisk byggnad, utan en bild för att ansvar och kompetens samlas på ett ställe i kommunerna. Anhöriga som sökt hjälp har i dag ofta slussats runt mellan olika enheter och myndigheter. Det ska nu undvikas. De som vill hoppa av IS eller andra extremiströrelser ska också kunna vända sig till kunskapshusen. Gällande återvändare som begått brott var Sahlin samtidigt tydlig: ”De ska inte vara välkomna någon annan stans än in i fängelset – men det ska bevisas.”
Häri ligger också en av svårigheterna i kampen mot terrorism, vilken också visar sig i rättegången i Göteborg: bevisföring. Det är en hörnsten i en rättsstat och den demokrati som ju ska försvaras.