Det är svårt att överskatta lägets allvar

Den iranska regimen, som under det senaste året via milisgrupper saboterat och beslagtagit fartyg i Persiska viken och beskjutit amerikanska mål i Irak, har blivit allt mer aggressiv.

Ayatolla Ali Khamenei är Irans högste ledare.

Ayatolla Ali Khamenei är Irans högste ledare.

Foto:

Politik2020-01-08 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Det hade varit politiskt riskabelt för Donald Trump att reagera militärt på Irans bombning av Saudi Aramcos anläggningar i september, när han ögnade valrörelsen åt att säga att han vill minska USA:s militära närvaro i Mellanöstern. Men genom att hotfullt twittra ”om vi går till krig mot Iran kommer vi utplåna dem” och samtidigt inte göra något alls när det stod klart vem som bombat en viktig amerikansk allierad kunde Iran demonstrera att man är en regional aktör att räkna med.

Det krigströtta USA:s ovilja att operera i Mellanöstern, efter krigen i Afghanistan och Irak, har dessutom öppnat för både Vladimir Putin och Xi Jinping att flytta fram positionerna i regionen. Ryssland försöker etablera sig som en nyckelaktör i det vakuum som USA har lämnat efter sig. Kina, som ingått en ”strategisk relation” med Iran, vill stärka sin position som stormakt och är dessutom beroende av iransk olja. I slutet av december genomförde Iran tillsammans med Ryssland och Kina en stor gemensam flottövning i Omanbukten och västra Indiska oceanen.

Den iranska regimen, som under det senaste året via milisgrupper saboterat och beslagtagit fartyg i Persiska viken och beskjutit amerikanska mål i Irak, har blivit allt mer aggressiv. När en amerikansk militärbas utanför Kirkuk i norra Irak nyligen attackerades och en civilanställd dödades provocerade det fram ett amerikanskt flygangrepp mot de Iranstödda Hizbollah-brigaderna i Irak och Syrien. Hundratals milismedlemmar svarade då med att storma och ta sig in på USA:s ambassads område i Bagdad.

De höga spänningarna i ett redan explosivt Mellanöstern har stegrat efter det att den ökände generalen Qassem Soleimani, chef över det iranska revolutionsgardets terrorklassade specialstyrka Quds, dödades i en amerikansk drönarattack i fredags. Soleimani betraktades som Irans näst mäktigaste person, och stod den andliga och politiska ledaren Khamenei nära.

Vad är nästa steg? De styrande i Teheran meddelade att Iran kommer att dra sig ur det internationella kärnenergiavtalet från 2015 – alltså överenskommelsen om att Iran avvecklar sitt atomprogram i utbyte mot handel med omvärlden. På tisdagen uppgav den halvstatliga nyhetsbyrån Fars att det iranska högsta säkerhetsrådet överväger 13 olika hämndscenarier mot USA.

Det är svårt att överskatta lägets allvar och omöjligt att förutse vad som kommer att ske – och kanske också vad en väpnad konflikt mellan USA och Iran skulle få för konsekvenser för Europas säkerhet.

Ledare