Den mörka sidan av internet

Digitaliseringen innebär stora möjligheter, men också en hel del faror. SNB har pratat med Björn Weigel, som i rapporten Digitaliseringens baksida (Frivärld 2018) konkretiserar cyberhotets olika delar.

Björn Weigel har skrivit rapporten Digitaliseringens baksida (Frivärld 2018).

Björn Weigel har skrivit rapporten Digitaliseringens baksida (Frivärld 2018).

Foto:

Politik2019-01-28 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Hur artar sig kriminaliteten på internet?

– Man kan dra gränser för hoten på olika sätt. Ett enskilt företag kan drabbas oerhört hårt. Det handlar om mer än det monetära i nutid, det handlar också om hur man bygger värden för framtiden.

– Det finns aktörer som fokuserar på teknologi som utvecklas i många länder i väst. Våra mest innovativa företag kan bli av med sina teknologier, så att det sedan kommer upp en konkurrent på marknaden som har samma saker utan att ha lagt ned samma resurser på att utveckla dem. Då kan konkurrenten slå undan benen på företaget eftersom den kan sälja för lägre pris. Man stjäl på så vis framtiden för ett företag. Stora värden förloras, utöver de teknologiska, om detta sker.

Hur omfattande är den politiska krigföringen?

– Vi tenderar att missa hur den politiska krigföringen ser ut. Hur har det påverkat oss att den utvecklade teknologin på många sätt används mot oss? Vi utsätter oss för ganska starka krafter som driver oss isär.

Varför är just Ryssland så duktigt på den här typen av krigföring?

– Ryssarna var redan under kalla kriget duktiga på att smida och sprida ett budskap. Detta var för att man tidigt såg att kommunismen inte fungerade. När Berlinmuren föll 1989 kom de auktoritära krafterna tillbaka i Ryssland, bland andra Putin. Dessa personer kan precis det här, de vet hur man manipulerar. Östtyskland revolterade enbart för att det fanns ett alternativ till det kontrollerade samhälle de hade, det vill säga en öppen demokrati. Nu vill Ryssland nedmontera det alternativet och undergräva tilliten till demokratin.

– Vi måste förstå de här politiska dimensionerna, och inte hänga upp oss på tekniken i digitaliseringen. Det är en total illusion att vi kommer att få ett tekniskt säkert internet.

Vad är faran med cyberhotet på lång sikt?

– Vi är fortfarande relativt omedvetna om sprängkraften i det. Om vi inte kommer till rätta med det nu finns det risk att det så småningom kommer en stark politisk reaktion. Risken just nu är att man inte reagerar tillräckligt mycket på det som sker.

Hur länge kan kriminalitet, spionage och politisk krigföring på internet ligga före våra säkerhetsåtgärder?

– Rent tekniskt är det mycket lättare att bryta sig in än att försvara. Allt man gör i sin digitala miljö riskerar att ändra förutsättningarna för säkerheten. Allt nytt skapar hela tiden nya möjligheter för den som vill bryta sig in. Försvaret handlar om att försöka täppa till.

– Politiskt har västvärlden verktygen för att slå tillbaka mot exempelvis Ryssland. Men vi kan aldrig vara säkra på att det är just Ryssland, eller någon annan, som ligger bakom en viss attack. Så det är problematiskt att släppa lös hela den kapaciteten som vi har.

Du skriver att mediet i sig är en del av budskapet – på vilket sätt?

– Nätet som sådant ändrar så mycket i grunden hur vi kommunicerar, vår syn på vad som är fakta och vad som är påverkan. Vi ska se digitaliseringen som boktryckarkonsten, radio eller tv. Vi kan inte riktigt se än i vilken omfattning det har påverkat oss, eftersom det inte har funnits särskilt länge.

Opinionsintervju | Björn Weigel