När Storbritannien löper allt högre risk att krascha ut ur EU utan avtal, borde allt fler britter vilja skjuta upp utträdet eller ställa in Brexit helt och hållet. Så är det lätt att resonera – men så ser faktiskt inte opinionen riktigt ut. I en ny och ovanligt omfattande rapport har tankesmedjan The UK in a Changing Europe undersökt synen på utträdet både bland befolkningen och bland parlamentsledamöter. Här är det inget som tyder på att det skulle gå att samla någon stor majoritet för att stanna Brexitklockan.
En viktig insikt är att riskerna med att lämna EU utan avtal bedöms helt olika. Parlamentsledamöter som vill stanna ser stora risker för att ett abrupt utträde leder till lastbilsköer, brist på mediciner, inställda flygningar och prisfall på bostäder. 98 procent i denna grupp tror att pundet kommer att falla. Bland väljare som vill lämna, däremot, bedöms riskerna som mycket mer begränsade. Här är det bara 15 procent som tror att flyg kommer att ställas in och 52 procent som tror att lastbilsköer kommer att uppstå. Och de är ändå oroade om man jämför med parlamentsledamöter på Lämnasidan. Här är det bara en tredjedel som tror på lastbilsköer.
En annan faktor som är viktig att räkna med är viljan att ta risker för att ”återta kontrollen”, som var det överordnade målet för utträdet ur EU. Att det inte går helt utan risker och förluster finns det trots allt en utbredd förståelse för – men målet bedöms viktigare. Hur mycket viktigare framgår när väljare får frågor om hur mycket det skulle vara värt att ta tillbaka kontrollen. Bland väljare i England är det närmare 50 procent som anser att det skulle vara värt att riskera fredsprocessen i Nordirland, och en liten majoritet som anser att självständighet för Skottland skulle vara ett acceptabelt pris för utträde.
Detta återspeglas också i hur Brexit formar människors identitet. Liksom i andra länder i västvärlden har de politiska partierna allt mindre betydelse för människors uppfattning om sig själva. Brexit vänder på detta och är en ny politisk identifikationsfaktor. Brexitidentiterna – Stanna eller Lämna – är nu starkare än människors partitillhörighet. 42 procent av väljarna uppfattar det som en personlig förolämpning när det alternativ de stödjer kritiseras. Oavsett vilken sida väljarna står på, uppfattar de stor samhörighet med andra på samma sida och många använder ordet ”vi” för att beskriva den politiska grupp de tillhör.
Vad säger detta om hur det går med utträdet? Att det är väsentligt svårare att skjuta upp eller helt avblåsa Brexit, framför allt. Det är inte ett beslut vilket som helst som står på spel utan ett identitetspräglande vägval. När samtidigt riskerna bedöms som låga och förlusterna värda att ta för en stor grupp människor finns heller ingen dynamik som talar för att Brexit ställs in. Tvärtom skulle senareläggning eller en ny folkomröstning uppfattas som ännu ett bevis på elitens benägenhet att sätta sig över folkviljan.