Landsbygdens väl och ve, är det en stor europeisk fråga? Ja, när det största partiet på Europanivå, kristdemokratiska EPP, samlades till kongress i Zagreb nyligen var det faktiskt det. En av kongressens resolutioner hade rubriken Den demografiska utmaningen på landsbygden i EU: att inte lämna någon efter.
I resolutionen noterades att landsbygden på många håll i Europa är utsatt för ”omvälvande” förluster av unga människor och att över en fjärdedel av landsbygdsbefolkningen i EU lever i risk för fattigdom eller social exkludering.
Att frågan ändå inte är större i EU-sammanhang kan bero på att landsbygder ser högst olika ut inom unionen. Mycket förenklat lever landsbygden i välstånd i de gamla medlemsländerna, medan landsbygden i de nya medlemsländerna präglas av fattigdom.
I Tyskland, Österrike och Storbritannien är arbetslösheten bland bosatta på landsbygden under fyra procent, och risken för fattigdom är mycket lägre bland landsbygdsbefolkningen än bland stadsinvånarna. I nya medlemsländer som Bulgarien och Rumänien är bilden den motsatta. Mer än hälften av landsbygdsbefolkningen beräknas befinna sig i risk för fattigdom eller social exkludering.
På samma motsägelsefulla sätt förhåller det sig med städerna. Statistikmyndigheten Eurostat skriver: ”Medan större städer i den östra delen av EU ofta präglas av de senaste årens ekonomiska tillväxt och lägre risk för fattigdom och social exkludering, uppvisar de ofta en urban paradox i västra Europa såtillvida att de har en högre nivå av välståndsskapande medan samtidigt relativt stora andelar av befolkningen lever i risk för fattigdom eller social exkludering.”
Hur stor andel bor på landsbygden? Även här skiljer det sig mycket, från 15 procent i Storbritannien och Nederländerna till nästan 50 procent i Kroatien, Ungern och Lettland. Genomsnittet i EU är 28 procent; när Storbritannien lämnar stiger den nivån.
Ändå kan man utan överdrift hävda att landsbygden har lämnats åt sitt öde, i synnerhet i de nya medlemsländerna. Sammanhållningen mellan öst och väst, mellan stad och land, är en fråga som märks väldigt lite i exempelvis EU-valrörelser.
Tidigare har landsbygd visserligen prioriterats i budgetsammanhang, med jordbruksstöd och strukturfonder. Men nu förändras även detta. I den nya flerårsbudgeten har EU-kommissionen strävat efter ”modernisering”, det vill säga att en större andel av pengarna ska gå till andra och mer prioriterade områden. Klimat, migration, gränsskydd samt forskning och innovation får mer, jordbruk och landsbygd mindre.
”Ledare bör stödja dessa ansträngningar för att modernisera EU:s budget och se till att den levererar på områden som människor bryr sig om”, skriver kommissionen. Den uppenbara risken är att fler landsbygdsinvånare lämnas efter, inte färre.