Att något måste göras åt svenska elevers skolresultat verkar de flesta eniga om. Frågan är bara vad. Alliansregeringen med dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (FP) försökte göra upp med resterna av det han kallade flumskolan.
I efterhand kan vi konstatera att han hade en nästan omöjlig uppgift. Så fort en politiker börjar tala om kunskaper, krav och betyg, för att inte tala om ordning och uppförande, har stora delar av skoletablissemanget slutat lyssna. De delar i vilket fall som helst inte Björklunds ”berättelse”.
I takt med att efterkrigstidens postmoderna betraktelsesätt vunnit inflytande så har kunskapsbegreppet förlorat en del av sin traditionella innebörd. Objektiv kunskap har snarast blivit ett uttryck för maktstrukturer, och i förlängningen förtryck.
Man kan se på kunskap på det sättet, som en maktkamp mellan olika grupper i samhället. Då blir det intressantare att diskutera vad exemplen, illustrationerna och räkneövningarna i matteboken säger om samhället i stort än att förstå hur man löser en ekvation.
Inte undra på att Pisa-testet kritiseras av en del svenska pedagoger. Frågorna i testet är mer mångordiga än svenska elever är vana vid. Vilket kan förvilla när ett matematiskt problem inte presenteras i sin rena form, utan lindas in i en större textmassa och sammanhang.
Pisa-frågorna är utformade mer med tanke på praktisk tillämpning av matematiska kunskaper än rena räkneövningar. Dåliga översättningar anges som en anledning till att svenska elever presterar dåligt. Underförstått att de är bättre på att räkna än Pisa-resultaten påvisar – och rimligen då också erbarmliga vad gäller att läsa och förstå en text.
Det ligger säkert något i kritiken mot Pisa och rankingen länder emellan. Men oavsett om man anser att jämförelser mellan länder är missvisande eller inte så borde det vara uppenbart att den svenska skolan för närvarande inte håller måttet. Att 13,1 procent av niorna lämnade grundskolan med ofullständiga betyg förra året visar att skolan behöver reformeras. Och då i en riktning som premierar ordning och reda, arbetsro och kunskaper.
De Pisa-test som många femtonåringar har slitit med under mars lär knappast visa på någon uppryckning. Alliansen tog flera steg i rätt riktning men det räcker inte. Nuvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) lär inte stå för den uppgörelse med resterna av flumskolan som krävs, för att Sverige åtminstone ska kunna återta det senaste tappet i Pisa-rankingen.